I en artikel om Paul Auster, som just nu är aktuell med sitt Sverigebesök och den svenska nyutgåvan av New York-trilogin, läser jag att han har vuxit upp i ett hem där nästan inga böcker förekom. Han hade som barn ingen som helst läsvana eftersom böcker inte existerade för honom. På grund av att PAs farbror, som arbetade som översättare, bad familjen Auster att ta hand om hans bibliotek under tiden han reste till Europa, öppnade sig genom tillgången till farbroderns böcker en helt ny värld för PA. Efter att ha studerat några år vid Columbiauniversitetet i New York bestämde sig PA för att avsluta sina studier och istället resa till Frankrike för att bli författare. Det var alltså en tillfällighet som gjorde Paul Auster läsintresserad, för som liten ville han bli basebollsproffs.
Det finns flera andra författare som också vuxit upp i hem där det inte fanns någon läskultur, t ex Jan Fridegård. I de barnrika statarhemmen, som var hans barndomsmiljö, betraktades läshunger i början av 1900-talet "som en farlig ovana som borde hållas efter".
För Ivar Lo Johansson, som också kommer från en statarfamilj, var vägen till författarskapet inte heller lätt. Det sägs att ILJ en gång stal för att kunna köpa sig egna böcker att läsa.
Vilhelm Moberg får bli sista exemplet på författare med dåligt utgångsläge för sin läslust. De ljusaste minnena från skolan hade Moberg från geografitimmarna, då eleverna fick turas om att läsa "Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige" och, som han själv uttryckte det, - "Det var föda för ett läshungrigt barn som saknade böcker"-Men man behöver inte vara författare för att ha dragit på sig omgivningens missnöje när det gäller läsande. Folk tyckte, t ex, att det var högst märkligt att min farmor, som hade nio barn, hade tid att "läsa romaner". Jag är glad att hon unnade sig det, för hon var säkert läshungrig också.
Samtal i babel igår med PA - mkt sevärt...Där berättar han iof att han läst och skrivit sedan han var liten.
SvaraRaderaI majnumret av Tidningen Vi har Paul Auster sagt till intervjuaren Yukiko Duke:
SvaraRadera"Min far var ingen läsande person, min mor läste en del - men hade inget behov av att spara det hon läste. Som barn hade jag därför ingen läsvana alls, böcker existerade inte för mig. Jag hade bara sport i huvudet och var helt inställd på att bli basebollproffs".
Han kanske tyckte att det var en kul vinkling att påstå att intresset för läsning kom när kartongerna med hans farbrors böcker anlände till hans hem eller också har intervjuaren miss-
förstått honom.
Vi har spelat in Babel och jag ser fram mot att se programmet senare idag.