onsdag 28 maj 2014

LAND ÄGER



Jag uppskattar mer och mer att rensa i grönsakslandet. Har upptäckt att arbetet ger egentid och tid för kontemplation. Om det är vackert väder vill säga, för inte vill man ligga på knä ute i ruskväder. Förr om åren har jag visserligen tyckt om att så och gjort så av hjärtans lust, trots att Stora O bett mig låta bli, eftersom jag har varit måttligt road av att rensa. Då, för några år sedan, kunde vi inte se de små grönsaksplantorna för allt ogräs och skörden blev givetvis därefter.

Hela förmiddagen idag rensade jag i grönsakslandet och medan jag gjorde det kom jag att tänka på en klok äldre man i Vermont, som i en årsredovisning för gårdens jordbruk i mitten av förra århundradet skrev "människor kan inte äga land, land äger människor". (Citat från en dikt av den aboriginska författaren S. Knight, som summerar aboriginernas inställning till liv och tänkande.) Jag tyckte då, och tycker nu, att det var/är fint att skriva något så filosofiskt i en årsredovisning. Fast jag måste erkänna att under perioden när jag tyckte att rensning bara var av ondo, kunde det hända att jag i mitt stilla sinne gav tanken att "land äger människor" en helt annan innebörd, nämligen att man verkligen var fånge i grönsakslandet om man ville ha ordning på det.

Men, så är inte fallet nu. Idag, medan solen värmde min rygg och jag funderade på både det ena och det andra, infann sig istället glädjen över att jag rensade klart hela landet och, framför allt, över att det blev så fint.

Att känna sig belåten och se fram mot goda och nyttiga ekologiskt odlade grönsaker är härligt och att land äger är helt klart, både i den ena och andra betydelsen.

tisdag 27 maj 2014

NÄST I TUR


För ett par dagar sedan visade jag en bild på vår vita rhododendronbuske som var den första av sitt slag att blomma. Nu har också den röda, som stod näst i tur, slagit ut. Vacker, eller hur?

söndag 25 maj 2014

AUTOGRAFER FRÅN 50-TALET


Det är rent otroligt så mycket som finns sparat i det här huset. Till exempel detta gamla autografblock från mitten av 1950-talet. Här bjuder jag på några autografer med förklaring till eventuella yngre läsare.

Cacka Israelsson 1929-2013

Friidrottare, sångare, kompositör och sångtextförfattare, känd för bl a Gamle Svarten, som du kan lyssna på här.

Sten Engborg 1915-1997

Skådespelare känd för sina roller i filmerna Raskens och Polisen som vägrade ge upp.

"Snöret" Molin, trummis

Lasse Dahlquist, 1910-1979

Kompositör, schlagersångare och skådespelare. Sitt genombrott som sångare fick LD med Jolly Bob från Aberdeen 1938 och Evert Taube-priset fick han 1977. (Att autografen är Lasse Dahlquists tror jag ganska bestämt men är inte till 100 procent säker.)

Dessa och flera autografer fick jag när jag var 14-15 år. När jag ser dem idag minns jag att jag vid den tiden beundrade Cacka Israelsson för att han var så snygg men också för hans sång och gitarrspel. "Snöret" Molin har jag ofta hört spela på "Kul i backen" på Hisingen i Göteborg. Att inte känna igen Lasse Dahlquist är ju nästan omöjligt. Han tycks dock inte ha tillhört mina storfavoriter eftersom jag inte minns hans framträdande. Sten Engborg har jag inget minne av alls men tar med hans autograf eftersom den är personlig. Samtliga ovanstående namnteckningar har jag förmodligen fått på "Kul i backen".





fredag 23 maj 2014

BESÖK PÅ PLANTSKOLA


Idag har vi varit i Vartofta och handlat fruktträd och blommor. Blommorna är ettåriga och skall pryda krukor på altan och förstukvist. Quick fix.

Däremot skulle det dröja 6-8 år innan plommonträdet vi köpte bär frukt och körsbärsträdet ca 3-4 år. Fram till dess får vi vara tålmodiga och hoppas att vi under tiden får glädjas åt riklig blomning.


Planterat och klart. Pust och stön i värmen!

onsdag 21 maj 2014

BACK ON TRACK


Åskovädret är över och skadorna reparerade efter det att blixten slog ner. CMO:s inlägg om tillfälligt avbrott gäller alltså inte längre. Kuslig upplevelse, för det smällde rejält i telefonen bara någon minut efter det att jag hade lagt på luren efter ett samtal med yngste sonen. Åskovädret, som höll sig på avstånd, rörde sig runt omkring men rätt som det var small det till och blixten slog ner i telefonen. Tur att vi hann avsluta samtalet innan, annars hade vi förmodligen varit döva vid det här laget.

CMO tyckte att detta blogginlägg skulle ha rubriken Så levde jag utan sociala media i fyra dygn men det skulle inte ha varit riktigt med sanningen överensstämmande, för vi hade ju faktiskt mobiltelefon att tillgå. Dessutom fungerade den fasta telefonin och bredbandet helt plötsligt en stund igår och då passade jag på att kolla e-post och fejan. Sedan var det stopp och belägg igen och inte förrän i eftermiddags, när operatören hade varit här och bytt ut telefonjack, var allt som vanligt igen.

Lite ironiskt var att jag fick se att Telia hade skickat ett meddelande som varnade för kraftigt åskoväder i våra trakter och rekommenderade att vi skulle dra ur kontakterna för att inte elektroniken skulle skadas, när jag väl kom på att vi kunde ringa med mobiltelefonen, som jag nästan bara använder till att skicka sms med.

Ja, det var mycket om själva åskovädret, men hur har vi nu lyckats överleva i cyberskuggan eller halvskuggan för att vara helt ärlig? Vi har inte haft några som helst sysselsättningsproblem, så det har gått jättebra. Bara ett litet tag i början saknade jag kontroll av inkommande meddelanden men det vande jag mig snart av med.

Att beskriva hur vi levde dessa dagar fordrar att jag berättar vad vi har haft för oss. Igår, t ex, bakade jag fröknäckebröd på morgonen. Då var det också en av mina två dagar då jag fastar på förmiddagen. Jag har märkt att jag tar itu med (oftast tråkigare) saker för att tiden fram till lunch skall gå snabbt. Igår yttrade det sig i att jag städade kökslådor. Vi hann också med en kortare förmiddagspromenad till vår gamla medeltidskyrka, där vi lyssnade till en nyinstallerad audioguidning. Den kan visserligen aldrig ersätta vår populäre guide, Bertil, som tyvärr har flyttat härifrån, men är ändå en jättebra lösning på guideproblemet.

På eftermiddagen fortsatte jag att rensa i grönsaksland och rabatter och lagade maskrosmarmelad, som jag lämnar recept på nedan. Marmeladen blev god men jag tror nog att det berodde mer på ingredienserna citron och lime än på maskrosorna. Det var pilligt att plocka av kronbladen på blommorna och det blev inte lättare av att jag sköljde dem först.

Jag ägnade en god stund åt att studera en liten näbbmus som kilade fram och tillbaka och såg ut som den tyckte att det var roligt att hoppa från en stenkant ner i gräset nedanför, för historien upprepade sig gång på gång. Satt också ute och läste Steglitsan, en tegelstensroman av Donna Tart, medan Stora O klippte gräset runt dammen. Trädgårdslanden granskades också ingående för att se hur långt växtligheten hade kommit, liksom buskar och träd och innan jag skriver receptet på maskrosmarmelad får ni här en bild på en av våra aroniabuskar.


Gyllene maskrosmarmelad

(Jag känner en ung dam som kallade marmelad för mammalad när hon var liten.)

5 dl maskrosblommor (endast de gula kronbladen)
5 dl vatten
3 dl syltsocker
1 lime
1 citron

1.   Lägg de gula kronbladen i en rymlig skål. Skala lime och citron med potatisskalare, skär skalen i tunna strimlor och lägg åt sidan. Skär lime och citron i skivor och lägg i skålen. Koka vatten och slå över. Låt dra i 30 minuter.

2.   Sila av och häll vätskan i en rymlig kastrull. Tillsätt socker och citrusskal, koka upp, sjud i 15 minuter. Skumma väl och häll upp marmeladen på väl rengjorda burkar. Låt svalna och ställ kallt.

Lycka till!

Idag har jag tagit sommarens första dopp, så nu är jag på rätt spår.


måndag 19 maj 2014

Tillfälligt avbrott


Ulla låter meddela att bloggen ligger nere några dagar i väntan på att internetanslutningen skall återhämta sig från ett blixtnedslag. Torsdagen den 22 maj kommer förhoppningsvis tekniken att möjliggöra en återkomst - preliminärt med en bloggpost med rubriken "Så levde jag utan sociala medier i fyra dygn".

/Magnus

söndag 18 maj 2014

FÖRST UT


Först att blomma av våra rhododendronbuskar är den här vita skönheten. Det finns många vita blommor i vår trädgård just nu, bl a hägg, liljekonvalj, tusenstjärna, körsbärs-och  äppelblom, vitsippa och smultron.

Majveronika?

torsdag 15 maj 2014

ÅNGAREN BOHUSLÄN

1914 - 2014

Igår fyllde Ångaren Bohuslän 100 år och trots att det är en dag för sent vill jag gärna uppmärksamma detta på bloggen. Gitte Hagstedt-Dickson har skrivit en hyllningssång och gjort en film till ångarens ära. Läs en artikel om detta och mycket mer om Bohuslän i gårdagens GP här. Du kan också lyssna på hyllningssången framförd av Hagstedt-Dicksons kör och orkester, eller varför inte sjunga med?

Jag minns barndomens resor från Göteborg till Lysekil (på 40-talet) för att hälsa på farmor som bodde i Skalhamn, strax norr om Lysekil. Som liten tyckte jag att det var en evighetslång resa, men för den skull upplevde jag den inte som långtråkig, för det gjordes flera anlöp längs kusten och det var spännande att se vad som väntade i de olika hamnarna. Härligt att ha varit med på den tiden när man hade tid att färdas långsamt.


Här är en bild på en stilig passagerare på Bohuslän, jag skulle tro i slutet av 30-talet. Mannen på bilden är min pappa Einar och med på resan var min mamma. Kortet på henne kan jag tyvärr inte hitta just nu.


onsdag 14 maj 2014

SÄG DEN GLÄDJE SOM VARAR

Stenmurkla

Idag hittade jag den här knubbiga stenmurklan och några fler av samma sort. Jag blev överlycklig över fyndet men drog mig till minnes att den var giftig och att det var något man skulle göra med den innan tillagning. För säkerhets skull googlade jag för att ta reda på vad Livsmedelsverket hade att säga och det var ingen rolig läsning vill jag lova.

Det är nämligen livsfarligt att äta obehandlade stenmurklor för svampen innehåller ett gift som heter gyromytrin. Torkade stenmurklor innehåller endast ca hälften av giftmängden medan förvällda stenmurklor kan innehålla ungefär tio procent av den färska murklans giftmängd. Detta gift finns i alla stenmurklor men kokt och konserverad svamp innehåller de lägsta halterna.

Giftexperter i hela Norden anser dessutom att det är olämpligt att äta stenmurklor men om man ändå absolut vill äta sådana rekommenderar Livsmedelsverket följande:

Färsk stenmurkla

Förväll svampen två gånger i rikligt med vatten, minst fem minuter varje gång. Tre gånger så mycket vatten som svamp. Häll bort vattnet efter varje kokning.

Torkad stenmurkla

Svampen blötläggs i minst ett par timmar. Två deciliter vatten per tio g torkad svamp. Häll bort vattnet. Förväll därefter som färsk stenmurkla.

Det är ytterst viktigt att man häller bort vattnet efter förvällningen eftersom det finns kvar gyromytrin i vattnet. Stenmurklorna avger giftig gas både vid kokning och torkning så kokning skall därför ske med god luftväxling och torkning bör ske på ett ställe där människor inte vistas ofta.

Symptom

Illamående, magont, kräkningar och diarré. Även yrsel, matthet och dubbelseende kan förekomma liksom, i vissa fall, lever- och njurskador. Djurförsök har visat att gyromytrin är cancerframkallande och påverkar fruktsamheten negativt.

Anledningen till att färska och torkade stenmurklor får säljas till restauranger är att man där förväntas ha kunskap om kravet på att förvälla svampen omsorgsfullt. I butiker får stenmurklor bara säljas i förvälld form som konserv.

Om man tror att man har blivit förgiftad skall man uppsöka en akutmottagning, alternativt konsultera Giftinformationscentralen.

Den förväntade fantastiska matupplevelsen uteblev, för lusten försvann tyvärr helt och murklorna får stå kvar där de står.

tisdag 13 maj 2014

DAGENS TVÅ JUBILARER


Med traditionella kabbelekor gratulerar vi idag syster V och CMO på deras gemensamma födelsedag.

STORT GRATTIS OCH FYRFALDIGT HURRA!

söndag 11 maj 2014

80 ÅR



H vi firar på hans födelseda´
som han valt att fira på hälsosamt spa.

HURRA
HURRA
HURRA
HURRA

torsdag 8 maj 2014

CRUISING VALLE HÄRAD


Idag har vi (åtta 70+) varit på vår årliga utflykt till Valle Härad för att njuta av den storslagna naturen, som just nu är som allra skirast. Varje år blir vi lika hänförda trots att vi i år, bl a på grund av det något kylslagna vädret, inte tog lika långa promenader i de vackra naturreservaten som vi brukar. Istället körde vi i sakta mak längs Vallevägen, världens vackraste väg enligt reklamen, och stannade då och då för att titta på haven av gullvivor, vitsippor, ramslök m m - och, inte minst, på alla blommande körsbärsträd. (Norra Europas största ansamling av vilda körsbärsträd finns i Valle Härad.)

Att bila lugnt och stilla var mycket bekvämt men bilister ute i andra ärenden på de smala byvägarna i körsbärsdalen var säkert irriterade på oss, även om vi släppte förbi dem så fort tillfälle gavs.

På Flämslätts Stifts- och Kursgård, en konferensanläggning med spa, belägen vid Flämsjön, gjordes uppehåll för lunch. Innan vid sedan fortsatte vår resa beundrade vi där en bonad över Skara Stift som gjorts till ett medarbetarmöte för ideella 2009. Skara Stift firar i år imponerande 1000-årsjubileum.

I-L och D framför bonaden.

Del av bonaden.

Vi var alla glada att också i år kunna göra vår utflykt till Valle, vilket framgår av bilderna på våra medresenärer.

Tre glada gossar. (B, G och R)

G och B, f d grannar.

Innan vi skiljdes åt blev vi bjudna på kaffe hemma hos I-L och G i Falköping. Tack alla för en trevlig dag.



Tips

Kommande helg, 10-11 maj, hälsas ni välkomna till Vallehelgen, då det är öppet hus hos konstnärer, konsthantverkare, näringsidkare och föreningar. Samlingsutställning på Himmelskällans veranda i Varnhem.





EQUAL PAY DAY





Att en särskild dag för en självklarhet som lika lön för lika arbete skall behövas är ynkligt men så är det. Orättvisan uppmärksammas därför extra idag på Equal Pay Day, men kampen för att få bort löneskillnaderna mellan könen bör vara lika aktuell alla dagar.

Här är en länk till Wikipedia där lönegapet mellan män och kvinnor i olika länder redovisas.

tisdag 6 maj 2014

måndag 5 maj 2014

DAGENS GÄRNING


Vedkapning på gång. Matchande färg på hjälm, maskin och vedkorg - självklart!

fredag 2 maj 2014

DÔMO ARIGATÔ GOZAIMASU


どうもありがとうございます,

(Tack så mycket)


Rispinnarna och risspateln i lådan på bilden, som Stora O fick i present av A och M när de kom hem från Japan, kommer från den lilla ön Miyajima strax utanför Hiroshima. Den vackra handgjorda solfjädern förärades mig och nu skall det bli roligt att prova att äta ris med de svart- och rödlackerade pinnarna, upplagt med spateln, och solfjädern skall jag svalka mig med i sommar.

Tack än en gång. Vi ser fram mot att se bilder från er resa.

Mer om Miyajima kan du läsa här.