onsdag 29 februari 2012

SKOTTDAGEN


Idag firar vi att det är skottdagen. Kanske inte med bal, som var vanligt i mitten av 1800-talet, då skämtet att kvinnor fick fria just den här dagen - och endast då - blev till sed i Sverige. Eftersom de giftaslystna kvinnorna på den tiden inte var ekonomiskt oberoende var det säkert inte så många som friade, utan de nöjde sig nog med att bjuda upp till dans på de baler de inbjudit ungkarlarna till.

Legenden berättar att det var det irländska skyddshelgonet S:t Patrick som blev en tidig jämnställdhetsprofet när han bestämde att kvinnor fick fria en dag vart fjärde år.

Från år 2000 har skottdagen flyttats från den 24 till den 29 februari för att överensstämma med europeisk vana. Det är mer logiskt att denna extra dag läggs i slutet av månaden och genom detta förfarande behöver man inte heller förskjuta namnsdagarna som man fick göra tidigare.

Den 29 februari har ingen namnsdag men visst skall vi ta tillfället i akt och fira i alla fall. Hur firandet skall gå till får vara upp till var och en. Kanske jag bjuder upp Stora O till dans. Får fundera på saken, men, om han nobbar mig, kan jag nog propsa på att få en present, i alla fall en liten, för de ungkarlar som tackade nej till friande kvinnor på skottdagen förr fick minsann dra sig ur med hjälp av en dyrbar gåva.



tisdag 28 februari 2012

KRYSSNING

Mina reskamrater i sitt esse

Stora O och jag har just kommit hem efter en resa till Åland tillsammans med våra vänner B och R. Researrangör var ett bussbolag som vi tidigare åkt med på en mycket lyckad resa till Gotland och deras avsikt med den här resan var i första hand att presentera sitt aktuella reseutbud.

Från Falköping åkte vi med buss till Stockholm och därifrån med kryssningsfartyget Cinderella till Mariehamn tur och retur. Båtresan gick inomskärs och vädret var strålande - solsken och vindstilla - båda vägarna. Det var en fantastisk upplevelse att på den stora båten glida förbi alla oräkneliga gran- och tallbeklädda öar, vissa bebyggda och andra inte. Enligt mitt tycke var detta den största behållningen av resan liksom en stund i en bar där en man underhöll oss med pianomusik. Vi såg också en show där två tjejer och en kille dansade och sjöng örhängen som vi (lite äldre) kände oss väl bekanta med. Man hade också möjlighet att dansa på flera ställen ombord till olika dansband. Själv var jag inte uppe och studsade, för jag hade så ont i fötterna. I ett försök att snofsa till mig hade jag satt på mig högklackde skor och kan i efterskott konstatera att det skulle jag inte ha gjort. Men det var många andra, i alla åldersgrupper, som svände sina lurviga. Det var intressant att studera de olika dansstilarna och jag fick för första gången se gnussning i verkliga livet.

Barpianisten

Bussbolaget presenterade årets resor i en väl ljudisolerad konferenslokal där stolarna var så  bekväma att jag nickade till emellanåt. Bland alla tilltalande resmål talades det varmt för resorna till Holland, där just i år blomstermässan Floriaden i Venlo visas från den 5 april till den 7 oktober. Floriaden förekommer endast vart tionde år, så om någon känner sig hågad, res dit i år, för det dröjer, som sagt, länge till nästa tillfälle att se den 60 hektar stora utställningen.


Floriaden
Venlo, Holland


På hemresan Stockholm - Falköping snöade och regnade det om vartannat och temperaturen låg och pendlade runt nollstrecket. Trots att vi var nöjda med resan var det ändå skönt att komma hem, vilket vi gjorde ungefär halv 11 på kvällen.


måndag 27 februari 2012

TAGGAD


Nu har havtornssorterna Romeo och Julia fått konkurrens av det strävsamma paret Svenne och Lotta, som har lånat sina namn till havtornens trendiga och hälsobringande bär.

Stora O och jag har försökt oss på att odla havtorn i blygsam skala. Man skall ha både han- och honbuskar och de sorter vi hittills provat är Romeo och Julia. Romeobusken visade sig vara en överlevare och tog sig direkt medan vi haft otur med Juliaplantorna. Först vår tredje Julia tog sig och i somras fick vi vår första lilla skörd.

Det är stickigt att plocka bären, för buskarna har vassa taggar, men bären lär vara riktigt hälsosamma. I Kina, t ex, är havtorn vanlig i läkekonsten. Bären används där mot hosta, matsmältningsproblem, en lång rad hudsjukdomar och som slemlösande medel. De anses dessutom stimulera blodflödet.

Vårluften har satt igång planeringen inför kommande växtsäsong och i år skall vi komplettera havtornsodlingen med ytterligare några buskar, den här gången av sorterna Svenne och Lotta. Jag hoppas att Lotta skall trivas bra hos oss och att vi kommer att ha bättre tur med henne än vi haft med Julia. Mer taggad behöver Lotta däremot inte vara.

söndag 26 februari 2012

SÅ KAN MAN OCKSÅ GÖRA



I torsdags damp det ner en bok i brevlådan med ett brev från en äldre änkeman från USA.
Han skrev att han höll på att gå igenom alla böcker som han och hans hustru hade samlat på sig under årens lopp och att han kommit fram till att de böcker han trodde kunde vara av intresse för någon skulle han skicka vidare till dem. Alla övriga böcker tänkte han skänka bort i förhoppningen att åtminstone några skulle bli till läsglädje framöver.

I brevet berättade han historien om varför de hade köpt just den här boken och varför han trodde att jag skulle uppskatta att läsa den. Jag är glad för att han ville låta mig ta del av sina minnen från ungdomens dagar och ser nu fram mot att läsa boken.

Visst var det ett bra sätt att tackla frågan om vad man skall göra av alla böcker man har hemma?

fredag 24 februari 2012

VÅGA GÅ VILSE I LYRIKEN

Illustration av Clifford Harper/agraphia.co.uk

För att uppmärksamma Elsie Johanssons och Tomas Tranströmers 80-årsdagar hade ICA-kuriren infört en artikel med titeln Våga gå vilse i lyriken som i korthet gav följande vägledning till poesin:

Låt poesin ta tid, för poesin är långsam och tar tid att både skriva och att läsa. Släpp kontrollen, lyssna på dina associationer och låt tanken leka.

Hitta ordning i röran. Poesi är en konstnärlig text där typografin och layouten också är en del av diktens konstnärliga uttryck. Poesin kräver därför läsning mellan raderna.

Försök inte förstå. Du kan inte förstå en dikt, du upplever den. Om vanlig text är förnuft, är dikten känsla.

Dikter består av metaforer. Saker i dikten står ofta för något annat. Exempel på slitna metaforer är Ros för kärlek och Vitt för renhet. 

Hitta rytmen. Strunta i krångliga benämningar som sonett, blankvers, alexandrin och hexameter. Försök att hitta diktens rytm. All dikt har sin melodi.

Smaka på rimmat. Lekfullhet med ord piggar alltid upp och rim och allitterationer kan ge dikten en extra svung men det är en smaksakd.

Hitta det som passar dig. Det handlar om att någon har satt ord på en upplevelse du känner igen. Ibland är det mitt i prick, ibland kanske pretentiöst eller helt likgiltigt. Precis som när det gäller musik går vi igång på olika saker. Prova dig fram.

Läs mer av din favoritpoet. Ta fasta på en poet du tycker verkar intressant och läs alla hans/hennes dikter tillsammans. En diktsamling består av dikter skrivna i ett sammanhang och avspeglar en viss tid eller stämning - alla dikterna behövs för balansens skull. OBS! Diktsamling är inte detsamma som samlingsvolym, som ofta är fler diktverk från olika tider.

Välj rätt tillfälle att läsa. Välj tid och plats där du kan gå in i stunden ordentligt. Bara du och dikten. Tillsammans blir upplevelsen till.

Läs mer och förstå mer. Ju mer poesi man läser desto mer förstår man och kan t ex känna igen när diktare "blinkar till varandra bakåt i tiden", d v s på något sätt hänvisar till något som någon annan tidigare har skrivit.

Poeten Anna Hallberg som fått Nordiska rådets litteraturpris 2005 och 2011 är också litteraturkritiker och skriver och föreläser om hur man närmar sig poesi. Bland annat förespråkar hon att man skall gå på lust, sätta sig på biblioteket och hitta något som man går igång på. Låna sedan allt av den författaren, se vad denne har inspirerats av och fortsätt vidare på det.

Själv är jag inte särskilt bevandrad i lyrikens värld och har ofta svårt med poesi. Den här artikeln i ICA-kuriren har gett mig en hel del nycklar till förenkling av poesiläsandet och jag hoppas att dessa råd också hjälper fler än jag att uppskatta lyrik.

torsdag 23 februari 2012

VART ÄR VI PÅ VÄG?


Barnboksförfattaren och illustratören Gunna Grähs är aktuell med Det fräscha alternativet, en samlingsvolym med serier och satiriska bilder. Håll tillgodo med dessa två. Skratta eller gråta är den stora frågan. Välj själv.

Vart är vi på väg är en befogad fråga, inte bara i TV-programmet spåret.

FRAMTIDA REGENT?



Tidigt i morse fick kronprinsessan Viktoria och prins Daniel en liten dotter och radio liksom övriga medier har förstås ägnat denna händelse stor uppmärksamhet idag. Den lycklige fadern meddelade vid en presskonferens att flickebarnet vägde lite över tre kilo och var 51 cm lång. Han berättade vidare att förlossningen hade skett utan komplikationer och att mor och dotter mådde bra.

Radio Skaraborg inbjöd folk att ringa och föreslå namn till den nyfödda och det var otroligt så många engagerade människor som hörde av sig och presenterade namn som de tyckte var de mest passande. Namnet, eller namnen snarare, som dock radiolyssnarna inte kommer att bestämma, skall avslöjas vid en konselj på Stockholms slott i morgon.

Efter att Lotta Bromé i P4 Extra hade undrat om man nu, när vi har två kvinnliga tronarvingar på rad, borde ändra kungahuset till drottninghuset och någon kvinnlig forskare hade tyckt varför inte, kom Herman Lindqvist från Frankrike med följande synpunkt: "Ändra inte namnet kungahuset, för då kanske det kommer att kallas henshuset."

Även om alla barns födelse är precis lika stora händelser som den här, är den lilla prinsessans födelse ändå historisk, eftersom hon, om inte monarkin upphör, är en framtida tronföljare. Hur det blir med detta kan bara framtiden utvisa. Själv lär jag få leva i ovisshet.

tisdag 21 februari 2012

FETTISDAGEN

B och semlorna

Semla, fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller hetvägg (version med varm mjölk) - kärt barn har många namn.

Idag på fettisdagen var vi bjudna till våra snälla grannar, G och B, för att avnjuta G:s jättegoda hemlagade semlor, som B så lystet tittar på på bilden här ovanför. När vi gick hem "stod magarna i fyra hörn", för innan semlorna serverades bjöds på en god räksmörgås och efteråt flera mumsiga kakor.

Enligt kristen tradition skall semlor ätas på fettisdagen som inträffar mellan blåmåndagen och askonsdagen, i år just idag den 21 februari. Fastan börjar i morgon på askonsdagen och pågår fram till påsk. Fastandet tycks inte ha slagit igenom lika kraftigt som semleätandet. Det sistnämnda fuskas för övrigt hej vilt med, för semlor finns att köpa så snart julen är över.

Tack för en trevlig eftermiddag.

måndag 20 februari 2012

R-LJUDSKNEP


Som så många små barn hade vårt barnbarn J problem med att uttala bokstaven r när hon var riktigt liten. Så här svarade hon t ex på dagis när barnen skulle berätta vilka kompisar de hade: "Jag haj en kompis också och det är min fajfaj, faktiskt."

J fick av en talpedagog rådet att säga t och tätt därpå ett d, alltså t+d, och när man säger det snabbt blir det ett r. Det är fantastiskt att ett så enkelt knep är nyckeln till r-ljudet. Det dröjde inte många dagar förrän J hade kläm på sina r.

Vår yngste son hade samma problem när han var liten och så här kunde det t ex låta:
"Mojmoj kommej med dijektbussen." D, som tillhör en tidigare generation fick inte ta del av några knep utan kämpade på med sina r-ljud, som han fick ordning på själv så småningom.

Har du någon i din närhet som har svårt med r-ljudet är det här knepet värt ett försök!





söndag 19 februari 2012

ÅNK


Hjälp! Jag tror att jag har drabbats av ÅNK som är en förkortning av åldersbetingad nedsättning av korttidsminnet. Både igår och idag har jag letat som en besatt efter ett gammalt köpekontrakt och en karta och det är lögn att hitta dessa handlingar. Från början ställde jag mig ganska cool till det hela, för jag var ganska säker på var jag hade lagt dem men eftersom tiden gick fick jag ta all min fantasi i anspråk. Detta har ännu inte lett till något resultat, trots att jag låg och grunnade på tänkbara ställen i natt.

Det är förargligt när man drabbas av ÅNK. Konstigt att det händer mig förresten, som löser korsord och sudoku och bloggar. Inte är jag gammal heller, fast jag har fyllt 70! Säkert beror den tillfälliga glömskan på att jag varit förkyld och jättesnuvig en längre tid, så hjärnan har nog inte kunnat breda ut sig som vanligt. Jag säger tillfällig om minnesförlusten, för det händer faktiskt att jag ser klart på saker och ting emellanåt.

Det som är positivt med att leta intensivt är att man sorterar bort en massa papper som ligger i högar. Får högarna ligga tillräckligt länge kan man kasta det mesta i dem. Det har jag gjort nu och jag känner mig ganska nöjd med det.

Till slut kommer den elaka misstanken att Stora O har slängt handlingarna tillsammans med gamla tidningar. Tanken kommer krypande, även om maken har bedyrat att han alltid går igenom tidningshögen innan han kastar tidningarna i containern. Kanske skyller jag på Stora O för att jag är så trött på att leta? Det kan ju faktiskt vara så försvinnandet gått till och då är det ju absolut ingen idé att fortsätta sökandet.

Ute snöar det och jag tror att jag skall "halla" mig en stund.

fredag 17 februari 2012

TEAMWORK


Städdag och strålande solsken. Det går dåligt ihop - men det går. Efter att ha tagit en promenad på förmiddagen var det dags att ta itu med den måttligt roande uppgiften. Mellan 11-kaffe och lunch hann jag med att göra rent sovrum, badrum och tvättstuga.

Sedán lockade det fina vädret ut mig igen. För första gången i år satt jag på altanen och läste, insvept i en varm pläd. Jag kunde inte riktigt koncentrera mig på boken Henderson the rain king av Saul Bellow, som är både rolig och spännande, för jag började fundera på snö och på Fröken Smillas känsla för snö av Peter Hoeg, som jag läste för några år sedan. Fröken Smilla är en grönländska som bor i Köpenhamn och som får stor användning för sina kunskaper om snö och is i samband med ett mord. Men, vad vet jag om snö? Kramsnö, blötsnö och nysnö förstås och att viss snö är tyngre än annan har man ju blivit varse vid snöskottning. Idag utökade jag mitt ordförråd med det egenuppfunna ordet "fetsnö". Efter att solen hade lyst på snön såg den faktiskt riktigt aptitlig ut, gnistrande med en något blank yta. "Fetsnö" låter ju inte så intagande direkt men jag tror knappast att det ordet ingår ens i fröken Smillas vokabulär trots att hon har så många uttryck för snö.

Ja, så gjorde sig städningen gällande igen och jag packade ihop och gick in och städade klart. Jag gillar verkligen inte att städa men det är skönt när det är gjort och nu ser jag fram mot att se "På spåret" och "Skavlan" på TV ikväll.

Tack vare att Stora O stod för matlagningen idag gick det alltså att både städa och vara ute i det vackra vädret. Teamwork!


torsdag 16 februari 2012

REINKARNATION

Skarabé

En av våra allra bästa vänner, ledsamt nog död sedan 1983, har efterlämnat många dikter som han skrivit, bl a den här som handlar om reinkarnation:

Jag vill famna själva livet
jag vill leva det igen
är det något jag vill tro på
är det själavandringen.
Låt min själ bo i en groda
eller i en skarabé
bara jag förmår att känna
och har ögon som kan se.
Hud som kan förnimma
värmen från en sommardag,
känna värme, känna kyla,
känna smärtan av ett slag.
Ögon som kan skilja
ljusets dag från mörkrets natt.
Ge mig dessutom en vilja
så att jag kan tro på att
det är värt att leva om igen.

Erik S. Erikson


En skarabé är en egyptisk avbild av den heliga pillerbaggen, en symbol för liv och återfödelse. Erik, som var både allmänbildad och verbalt begåvad, kände till detta medan jag fick konsultera Wikipedia. Där stod också att läsa att Scarabeus sacer (pillerbaggen) tillhör familjen bladhorningar som det totalt i världen finns 26 000 arter av. I Sverige 96.

onsdag 15 februari 2012

SPORTLOVSSNÖ

E nerbäddad i snön 2010


 
I mars 2010 var snön så djup att E kunde bädda ner sig i den så att bara huvudet stack upp. Förra årets snömängd var imponerande också men den här vintern har det varit måttligt av den varan. Fast, de senaste dygnen har snödjupet ökats på till drygt en decimeter och det uppskattas säkert av alla barn som har sportlov just nu.Snö i lagom mängd (= att snöskottningen inte blir till alltför stor belastning och att vägarna är någorlunda farbara) uppskattas också av oss som inte har lov.

Jag skall nu ta en promenad i ett härligt sol- och snögnistrande landskap. Kameran tar jag med mig. Kanske kan jag fånga ett vackert och/eller intressant motiv. 

tisdag 14 februari 2012

ALLA HJÄRTANS DAG


Idag firar vi Alla hjärtans dag eller, som den också kallas, Valentindagen efter helgonet St. Valentin, som inom den katolska kyrkan har firats ända sedan 400-talet.

I Sverige tog firandet av Alla hjärtans dag fart först på 1960-talet och då av kommersiella skäl och av amerikansk påverkan.

STOR KRAM TILL ALLA MINA HJÄRTEVÄNNER!

söndag 12 februari 2012

KONSTEN ATT FÄRGLÄGGA EN KO

Målning av Lars Lerin 1979
ur boken Kobok, också av Lars Lerin


Jag har just läst färdigt Lars G W Perssons bok Gustavs grabb i vilken han berättar om när han i första klass vann en tävling som anordnats av Mjölkcentralen och som gick ut på att färglägga en ko förtryckt på tävlingsformuläret. Han vann tävlingen, främst genom att hålla sig inom linjerna. När han senare stolt visade sitt vinnande bidrag för en klasskamrat, en liten tjej som också hade deltagit i tävlingen med en blå kossa med långa horn som stack ut utanför de heldragna linjerna och med en flammande röd himmel, sa´ flickebarnet om hans målning: "Äsch, det är ju bara en vanlig ko!" Underbart att det fanns små förstaklassare som vågade bryta mönstret både färg- och formmässigt i början av 50-talet, före den fria pedagogikens dagar.

Från dessa kor gick mina tankar till vår skicklige akvarellmålare Lars Lerin som har gett ut en bok som enbart handlar om kor. Boken heter Kobok och innehåller många målningar med komotiv, men inte en enda ko håller sig inom den heldragna linjen. En och samma ko återger de mest skiftande stämningslägen. Kerstin Högstrand skriver i förordet att det rör sig om "skogskor (Snorvipas boskap) fulla av motsättningar - som omfattar alla ytterligheter och saknar alla mellanlägen."

Själv associerar jag till värme, lugn, ett mumsande ljud och öppna landskap när jag tänker på kor, så för mig är korna bra.

lördag 11 februari 2012

TACK



Tack till alla som förgyllde vår gårdag här i Lilla Solberga. Tack också för vackra blommor, böcker om trädgårdsdrömmar, nyvärpta bruna ägg och fotografier, som alla påminner om VÅREN som förhoppningsvis snart är i annalkande.

torsdag 9 februari 2012

BIRDLAND


I början av min drygt ettåriga USA-vistelse (1959-1960) besökte jag tillsammans med några vänner den legendariska jazzklubben Birdland i New York. Jag hade noll koll på nöjesvärlden i den stora staden. Inte var jag särskilt insatt när det gällde jazzmusik heller. Däremot var jag full av förundran inför själva upplevelsen av besöket i N.Y., som kvällstid glittrade av neonljus.

På Birdland den kvällen spelade Gene Krupa. Lokalen var fullsatt av musikintresserade människor. Själv var jag så uppfylld av alla nya storstadsintryck att jag först knappast lyssnade på musiken, utan bara pladdrade på. Jag tror till och med att folk vid borden intill hyschade på mig för att jag skulle vara tyst. Då först varvade jag ned, förstummades och slutligen visade the great drummer den respekt han förtjänade, d v s jag lät mig hänföras som den övriga publiken. Vilket ös! Lyssna här och njut när Gene Krupa släpper loss.

Det är roligt att ha varit på den ursprungliga jazzklubben Birdland, som från starten 1949 var belägen på Broadway. Birdland stängdes 1965 på grund av nedgång, trots att klubben regelbundet hade gästats av många celebriteter som Frank Sinatra och Ava Gardner, Gary Cooper, Marilyn Monroe och Sugar Ray Robinson för att nämna några.1986 återuppstod Birdland, då också på Broadway, men ligger numera, efter att återigen ha flyttat, på West 44th Street.

Många inspelningar har gjorts av jazzmusiker som dragits till Birdland, bl a George Shearings Lullaby of Birdland som namngavs till klubbens ära.

Gene Krupa, the Drummer Man

tisdag 7 februari 2012

MÅNGALEN?


Många påstår att de har svårt att sova vid fullmåne och det har jag. Att kalla det för att vara mångalen är att ta i men störd i min sömn blir jag, månstörd. Denna olägenhet delar jag med många andra, bl a en vän i Varberg, som har lärt mig följande snapsvisa:


En gång i månan är månen full
men aldrig vi sett honom ramla omkull.

(Melodi: Mors lille Olle, ifall någon känner för att sjunga visan)


Vissa forskare påstår att problemet beror på förväntanseffekten medan andra säger sig ha påvisat ett samband mellan fullmåne och sömnsvårigheter. Själv tycker jag inte att det är så konstigt att blodet i människokroppen påverkas när månens och solens dragningskraft tillsammans med jordens och månens rotation så starkt påverkar oceanernas vattennivåer. Vid fullmåne och nymåne står månen och solen i rät linje och då blir tidvattnet kraftigt.

Oavsett vilken den bakomliggande orsaken är till att jag var vaken till viss del i natt, så var det en fantastisk upplevelse att titta ut och se naturen upplyst, som på dagen nästan, nu när snön ligger vit. Magiskt.

PS  Jag såg i en tabell att det är först ikväll vid 22-tiden som månen är riktigt full, så det blir till att "uggla" i natt också. Tur att jag har en god bok att ta till.

Att "uggla", som tidigare haft betydelsen att sitta uppe och hänga, har numera fått ytterligare en betydelse, nämligen att hoppa upp på något föremål och där sitta på huk och glo i ett försök att likna en uggla.

måndag 6 februari 2012

SAMERNAS NATIONALDAG


Idag, den 6 februari, firar samerna sin nationaldag, som du kan läsa mer om här.

I en artikel i GP idag står att läsa att samernas kamp långt ifrån är över. Artikelförfattaren Mattias Hagberg anser att samernas krav är modesta. Utifrån folkrätt och internationella konventioner skulle de kunna kräva mycket mer än de nu gör, d v s endast kräva att rätten till markerna skall erkännas så att de får lika mycket att säga till om som andra markägare. En rimlig begäran kan tyckas.

Läser man artikeln i sin helhet ligger en jämförelse med behandlingen av indianerna i USA nära till hands.

VINTERMORGON


Det kalla och klara vädret ger dagen en så vacker start. Klicka här om du vill lyssna på Morning has broken, som jag kom att tänka på i morse. Filmen visar morgongryningar från olika miljöer och årstider.

lördag 4 februari 2012

NEW BODY CUP

Hej hopp min sköna!

Idag har vi varit i Göteborg och sett E spela handboll (Torslanda HK mot  Backa HK) i New Body Cup. Det var spännande men när jag försökte att dokumentera matchen kom jag av misstag åt en "knapp" på kameran och fick upp en ikon som kallades museum och som var alldeles lögn att få bort. Resultatet blev, förutom att jag förlorade koncentrationen på matchen en längre tid, att många av fotografierna blev suddiga.

Matchen i full gång

Båda lagens flickor (99) var duktiga och bjöd på en spännande och fartfylld match. Jag, som är lagom intresserad av sport, rycks med när det gäller handboll och då särskilt när våra barnbarn spelar. Att matcherna spelas i tre perioder om vardera 10 minuter med time out emellan passar mig utmärkt. Förhoppningsvis även spelarna.

Utmärkta knän

En av Torslandaflickorna hade tejpat knäna och jag trodde i min enfald att hon hade gjort det för att undvika skador ifall hon föll men jag fick förklarat för mig att tejpningen var till för att minska belastningen på redan skadade knän. Så fick jag lärt mig något nytt också idag.

Ifall någon undrar hur det gick på matchen, kommer resultatet här. De två efterföljande matcherna mot Alingsås HK och HK Aranäs senare idag vann de också men då var Stora O och jag redan hemma igen.






torsdag 2 februari 2012

LARS NORRMAN


I tisdags var jag på "symöte" i Göteborg. Att kalla det symöte är egentligen vilseledande, för vi är några vänner som har träffats i många, många år utan att några handarbeten någonsin har synts till. Däremot har vi glatts åt varandras sällskap och ventilerat allt mellan himmel och jord.

Värdhemmet den här gången har mycket konst på väggarna, även på toan, där jag fick se den här litografin av Lars Norrmans "rumpnissor". Ett riktigt passande motiv i ett badrum tycker jag, som då fick idén till detta inlägg och skyndade mig att ta fram kameran.

Lars Norrmans (1915-1979) grafiska produktion var enorm och hans storhetstid låg runt 1940-talet. Han var både konstnär och författare och reste mycket, vilket speglas i hans konst och i de reseskildringar han skrev. Vill du se fler av hans verk kan du göra det här.

onsdag 1 februari 2012

NIKKALOUKTA

Nikkaloukta alldeles t v om sjön ovanför "SWEDEN"

Häromdagen hörde jag en man från Nikkaloukta tala med Lotta Bromé i radioprogrammet P4 Extra. Jag kom då att tänka på en grannfamilj till oss på Tjörn som flyttade ända till Nikkaloukta och undrade förstås hur de har det nu för tiden.

Därefter flög tankarna iväg till Nikkalouktasoppa, som jag hörde talas om första gången i samband med att våra söner hade ätit denna soppa i skolan. Själv har jag aldrig tillagat rätten men nu skall det bli av. Enligt recept som jag hittade på Google lär kålsoppan vara både kalorisnål och god. Den går dessutom bra att frysa. Här kommer receptet:

Nikkalouktasoppa (4 portioner)

350 g   mager nötfärs
4 dl      vitkål
2 msk  senap
2 msk  tomatpuré
1 st      lagerblad
1 l        vatten
2 st      buljongtärningar
1 st      purjolök
1 msk  soja
persilja

Gör så här:

1.  Snitta, skölj och strimla purjolöken och paprikan. Finstrimla vitkålen.

2.  Stek färsen i en teflongryta. Tillsätt senap, tomatpuré, lagerblad, paprika, kål, lök, vatten och buljongtärningar. Koka i ca 10 minuter.

3.  Smaka av med soja, salt och peppar. Klipp persilja över.

Servera gärna rågbröd till soppan.

Lycka till och smaklig måltid!