måndag 27 juni 2011

KUL I BACKEN

Bild från Slätta Damm


1956 startade Häcken BKs Supporterklubb tillsammans med nöjesprofilen Ragnar Wetter musik- och underhållningsföreställningar vid Slätta Damm på Hisingen i Göteborg för att finansiera byggandet av Häckens "nya" klubbhus, Häckensborg.

Arrangemanget, som kallades Kul i Backen, blev en jättesuccé. Varje torsdagskväll kl 19.30, från tidig vår till en bit in på hösten, uppträdde de då stora lokala och nationella artisterna på Kul i Backen och publiken strömmade till i stora skaror. Ibland kunde det bli uppemot 6 000 besökare och priset var 2 kronor för vuxna och 50 öre för barn.

Jag var 15 år när Kul i Backen startade. Om jag då betraktades som vuxen eller barn när det gäller inträdet kommer jag inte ihåg men roligt var det. Finklädda och fyllda av förväntningar promenerade vi (hela familjen) på den smala gångvägen som löpte längs berget från vårt hus till Slätta Damm. Väl inne på Kul i Backen stod eller satt man på berget eller i sluttningen framför scenen och såg och lyssnade till den tidens idoler. Vid det laget hade vi ungdomar placerat oss en bit ifrån föräldrar och mindre syskon och utgjorde en egen, "självständig", grupp.

Vilka var det då som uppträdde? De jag just nu kan dra mig till minnes var Snoddas, Zarah Leander, Alice Babs, Charlie Norman, Lasse Lönndahl, Anita Lindblom, Siw Malmkvist, Cacka Israelsson, Harry Brandelius, Putte Wickman och trumpetaren Ernie Englund. Kul i Backens eget husband bestod av 3-4 musiker men jag kan bara komma ihåg "Snöret" Molin, som spelade trummor. Jag minns att jag var alldeles förhäxad av honom, mer för hans sätt att föra huvudet fram och tillbaka i takt med musiken, än för själva trummandet. Gerhard "Snöret" Molin var mycket smal. Kanske hade han fått smeknamnet "Snöret" just därför.

Efter ett par år började avkastningen från föreställningarna att minska och Kul i Backen lades ner men då hade föreningen, tack vare allt ideellt arbete, fått ihop ett rejält tillskott till byggandet av klubbhuset.

Under de ca två år som arrangemanget pågick var vår familj, liksom alla andra i vår omgivning, flitiga besökare och hade förmånen att få se dåtidens kändisar uppträda. Det var faktiskt unikt att arrangörerna lyckades med konststycket att få artisterna att komma till den lilla, på den tiden obebyggda, tomten nedanför Slätta Damm.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar