torsdag 27 februari 2014

FÖR MYCKET ELLER FÖR LITE, DET ÄR FRÅGAN


Sorkar huserar just nu friskt i vår trädgård, där jordhögar i varierande storlek skjuter upp i gräsmattan runt om huset. Visserligen har vi en sorkfälla som vi köpte härom året men, eftersom det är svårt att veta vilket hål den skall placeras i när det finns så många att välja bland, får fällan ligga kvar i garaget.

Det finns fler sätt att jaga bort de små sabotörerna på. Till exempel har jag hört att man kan gasa bort (ihjäl?) dem genom att koppla en slang till avgasröret på en moped och därefter sticka ned slangen i hålet medan motorn går och gör sitt. Inte aktuellt här, för vi har ingen moped. Lite väl otäckt tycker jag också, så jag har nu provat ett tips som jag fått av en släkting, nämligen att placera flaskor med flaskhalsen nedåt i sorkhålen. Genom detta förfarande lär det uppstå ett blåsljud som fortplantar sig i gångarna och detta ljud tycker sorkarna inte om utan ger sig iväg.

Det visade sig att de flesta av husets glasflaskor var vinflaskor och de sticker nu upp ur sorkhålen på framsidan av huset. Tomflaskorna räckte långtifrån till alla hål, så det blir till att ta itu med sorkhögarna bakom huset senare.

Trots att en hel del vinflaskor "pryder" vår trädgård för närvarande och att flaskorna ändå inte förslog kan man fundera över om vi har druckit för mycket eller för lite vin. Oavsett vilket, kan flaskorna inte användas att tappa saft på i sommar, som jag hade tänkt.

måndag 24 februari 2014

ÄNNU ETT TECKEN


Till vår stora, jättestora glädje, fick vi idag se våra guldfiskar efter att de har legat i dvala i dammen hela vintern. Isen ligger fortfarande kvar som ett tunt, poröst täcke men har släppt från kanterna, där det är öppet vatten så att vi kan se dem. De fiskar jag har fångat på bilden är små, inköpta förra året, men också de som har ett par år på nacken visade sig. De var givetvis större och såg ut som brandgula undervattens-båtar.

Så idag, när termometern pekat på nästan 9 plusgrader, kan vi utöver snödroppar, fågelkvitter och ringduva också lägga guldfiskar till vårtecknen. Härligt! 

PS. Vi får inte glömma bort att tranan som har landat vid Hornborgasjön också är ett vårtecken.

söndag 23 februari 2014

NYA GÅRDA DÄMME


Igår besökte Stora O och jag vår äldste sons familj. De bor vid Mölndalsån i Norra Gårda och tog oss med på en promenad till nya Gårda Dämme, där Fattighusån möter Mölndalsån, som efter dämmet kallas Gullbergsån.


Nya Gårda Dämme med fiskränna till höger i bild.

Det tidigare dämmet i Gårda var allvarligt anfrätt av röta och har nyligen ersatts av nya Gårda Dämme som byggts på ungefär samma plats som det gamla. Dämmets huvudsakliga funktion är att reglera vattenståndet och genom dess placering ge nödvändigt skydd mot högt vattenstånd i områdena kring Mölndalsån/Gullbergsån/Fattighusån. Det finns mycket att säga om vattenflöden, vattenstånd, hur man kan reglera desamma m m men det ger jag mig inte in på. På det sätt dämmet har byggts, tröskelnivå och total luckbredd, har utförandet anpassats så att det ger så små strömnningsförluster som möjligt. Luckorna in till fiskrännan utnyttjas bara då det föreligger stor risk för översvämmning längs ån.

Området kring det nya dämmet har också rustats upp och på båda sidor var några trevliga bord och stolar utplacerade och en plats för plantering var påbörjad. När det blir lite varmare framöver kommer detta säkert att bli en uppskattad plats att slå sig ner på, en lugn oas mitt i det omkringliggande trafikbruset.

Fiskrännan är närmare 90 m lång och går från Gårda Dämme längs den norra muren på Fattighusån. Genom överfallet, som syns till höger i bilden, fylls fiskrännan på med vatten, vilket möjliggör fiskvandring även när dammluckorna är stängda. I Mölndalsån förekommer lax, öring, gädda, abborre, braxen och mört, främst i de nedre delarna av ån och även stensimpa, elritsa och den rödlistade ålen. För arter som lever i saltvatten men fortplantar sig i sötvatten utgör Mölndalsån en viktig vandringsväg till lekområdena längre upp i vattensystemet och mindre biflöden. I Gullbergsån finns vandrande lax och öring liksom ål, gädda, mört, abborre och ett antal vitfiskarter.

I Fattighusån finns ett bestånd av den mycket sällsynta knölnaten som är en liten ört som växer under vattenytan och har en smal och grenig stjälk. Den ser ut så här:

Knölnate

Fågelarter som har skådats vid dämmet och i åarna som leder dit är bland annat rörhöna, gräsand, storskrake, knipa och knölsvan.

Ja, det blev en hel del om dämmets konstruktion och om flora och fauna i dess närhet. Detta har jag läst mig till på nätet men när jag stod där igår och tittade längs Fattighusån mot Stampen och fick syn på det röda huset, som vi kallade för "Dispensären" när jag var liten, drog jag mig till minnes. Dit fick vi skolbarn åka för att röntga lungorna för att kontrollera att vi inte hade TBC och kanske också calmettevaccineras. (Det sista minns jag inte riktigt.)

"Dispensären"

1767 byggdes Fattighuset, som är klassat som fornminne. Fattighuset kom i början av 1900-talet att användas som vilohem för lungsjuka och 1928 flyttade Göteborgs Dispensär in och huset är därefter för de äldre göteborgarna mest känt som "Dispensären", ett av få bevarade exempel på den typ av stora hus som var vanliga innanför vallgraven på 1700-talet. Verksamheten fanns kvar i huset till 1976 och i samband med att Domkyrkoförsamlingen tog över huset ändrades namnet till nuvarande Mariagården.

Trots att det var plusgrader igår blåste det riktigt kallt, snudd på iskallt, och det var inte läge att försjunka ytterligare i tankar och minnen. På väg tillbaka, alldeles nära dämmet gick vi förbi ett konstverk i metall dekorerat med en massa streck och vi funderade på om strecken symboliserade något speciellt. Det gjorde de förmodligen. I alla fall syns strecken tydligare på kvällen när skulpturen är belyst.

Skulptur vid Johan Willins gata

Skönt att komma in i värmen efter den korta men i överkant uppfriskande promenaden.

Tack A, M och J för en trevlig dag.




måndag 17 februari 2014

SATSA PÅ SQUASH!


Igår lagade jag moussaka till lunch och, eftersom jag bara hade en aubergineplanta hemma och inte två som receptet rekommenderade, använde jag mig av en squash istället, vilket visade sig gå jättebra.

När jag skivade squashen kom jag att tänka på en dam som var hushållerska i en familj i det stora landet i väster för över femtio år sedan. Vera, som hon hette, lagade en fantastiskt god squashgratäng och jag funderade på hur hon bar sig åt. Det fick stanna vid en fundering men jag kanske kan prova mig fram till något liknande vad det lider.

Squashtankarna fladdrar vidare nu när jag skriver. I morgontidningen läste jag ett reportage om Kerstin Hamberger som i många år bl a har ägnat sig åt självhushållning tills en sjukdom satte käppar i hjulet. Hon har skrivit boken Något är möjligt - Ekologi som livsnjutning. När det gäller odling tipsar KH om squash, som hon påstår är den bästa odlingsgrödan. "Den exploderar, kan bli enorm och ger jättemycket mat". Det tänker jag ta fasta på i år. Under tiden jag väntar på att squashen skall "explodera" hoppas jag att jag skall komma fram till hur man lagar till en gratäng som smakar som Veras.

Det finns sommarsquash (även kallad zucchini och ibland courgette) och vintersquash. Sommarsquash är oftast en grön eller gul frukt med en gurkas form som äts som grönsak. Vintersquash har ett hårdare skal, oftast sötare kött, kan lagras betydligt längre än sommarsquashen och liknar mer än pumpa till formen men används annars på samma sätt som sommarsquash.

söndag 16 februari 2014

TIDIGA VÅRTECKEN


Till min stora glädje läste jag i GP i morse att den första tranan hade anlänt till Hornborgasjön igår, den 15 februari. Tranans ankomst är ett pålitligt vårtecken, i år ett tidigt sådant, för vanligtvis kommer inte tranorna förrän i början av mars. Förra året den femte mars. Att den här vintern inte har känts så lång beror säkert på att det var så fint väder i höstas. Jag tycker inte det var länge sedan jag tog avsked av tranorna när de, senare än vanligt, flyttade söderut.

Inte nog med tranans ankomst, idag såg Stora O dessutom en ringduva på marken nedanför fågelbordet. Ringduvorna brukar inte heller dyka upp förrän i början av mars - men välkomna är de båda två och, om det inte blir bakslag i vädret, välkommen härliga vår!



fredag 14 februari 2014

ALLA HJÄRTANS DAG


Idag tänker vi extra mycket på alla våra nära och kära och alla andra som våra hjärtan klappar för och önskar er en riktigt skön Alla Hjärtans Dag.



onsdag 12 februari 2014

DUBBELGRATTIS


I morse fick jag höra av en stolt gammalfarmor att ett litet gossebarn hade fötts i Trollhättan igår och vi önskar därför lille Filip (eller kanske kommer hans namn att stavas Philip?) välkommen till jorden och gratulerar de nyblivna föräldrarna.

På frågan hur det kändes att bli gammalfarmor blev svaret att hon var både lycklig och stolt men hon tillade sedan att det var svårare att ta till sig att hennes son nu hade blivit morfar!



¤¤¤¤¤¤¤¤


I, som fyller år idag, har funnits med i några år, så henne hälsar vi inte välkommen till jorden, utan gratulerar i stället och hurrar av hjärtans lust.


HURRA, HURRA, HURRA, HURRA


tisdag 11 februari 2014

TANT ANNIES HÖNSHUS


När våra söner var små lekte de ofta med en kamrat som gick under namnet "Lars i svängen" för att inte förväxlas med "Store-Lars" som också bodde i området.

En dag kom de tre gossarna hem efter att ha varit ute och lekt och de såg lite pillemariska ut när de pratade och skrattade. När jag frågade vad det var som var så roligt, svarade de med viss tveksamhet att de hade varit hos Tant Annie och, kröp det fram, hade krossat fönster i hennes hönshus. Tydligen hade de haft hjärtligt roligt medan vandaliseringen pågick.

"Tant Annie, som är så snäll, hur kunde ni?" Jag tog med de små killarna och gick till Tant Annie, som bodde i början av uppfartsbacken mot Bleket, för att de skulle be om ursäkt för sitt tilltag och erbjuda henne ersättning. Dörren öppnades av en leende Annie, som, när jag hade förklarat varför vi var där och pojkarna hade bett om ursäkt, bad oss komma in så att hon kunde bjuda på läskedryck och kakor. "Det gör ingenting alls att ni gjorde sönder rutorna", sa Tant Annie, "för jag har ändå inga hönor kvar".

Killarna var märkbart lättade på hemvägen trots att de säkert kände sig skamsna och förhoppningsvis ångerfulla, men jag är säker på att Tant Annies vänliga bemötande lärde dem mer än om hon hade grälat på dem.


Fönstret på bilden är inte från Tant Annies hönshus, utan den har jag hämtat på nätet.

måndag 10 februari 2014

söndag 9 februari 2014

fredag 7 februari 2014

FREDAGSGLÄDJE


När jag läste dagens tidningar i morse (GP och Land) var det mycket som intresserade och inspirerade mig och som jag hade tänkt blogga om, men först skulle jag bara skriva ett protokoll, förbereda lunch och städa. När detta var gjort, allt utom städningen, var det dags för en promenad.

På hemvägen hämtade vi posten och i brevlådan låg den här boken som en snäll och omtänksam vän och före detta kollega hade skaffat och skickat till mig. Boken handlar om Aröd, där vi tidigare har bott, och det intilliggande samhället Bleket på sydvästra Tjörn. Helt lyrisk började jag bläddra i den och hittade många före detta grannar och andra bekanta, de flesta visserligen döda nu, men det var en härlig känsla att känna igen dem. Många minnen dök upp.

Författaren till boken heter Mona Axelsson och jag tror ganska bestämt att hennes son var skolkamrat till vår äldste son när de gick i Bleketskolan. Mona Axelsson är verkligen värd en eloge för sitt digra arbete.

Tack snälla MBY för att du skickade boken. Städningen glömde jag gärna bort som du förstår och boken kommer vi att ta fram och läsa i många gånger.

onsdag 5 februari 2014

GOURMÉSMÖR


Idag hörde jag på P4 Extra att en av Sveriges största matbloggare, Jonas Hedberg, hade skrivit en bok om smör och han talade mycket entusiasmerande om egenhändigt kärnat smör, som gav mycket uppskattning för liten arbetsinsats.

Vi fick lära oss hur man tillverkar smör från grunden och hur man piffar upp färdigt smör till gourménivå. Varsågod, här kommer receptTredagarssmör och Brynt smör-ganache *, ifall du känner dig hågad.

Andra tips var bl a att det är viktigt att ha rumsvarmt smör framme ifall man tänker baka och att brynt smör (som man kyler av i kallt vatten för att få det att stelna igen) med sin mörkare nyans och nötiga smak är jättegott till grillad mat.

Hipstervarning?

* Ganache är en blandning av grädde och choklad som används som fyllning eller glasyr i chokladpraliner eller tårtor.

lördag 1 februari 2014

HIPSTER?


Jag har försökt att sätta mig in i en för mig ny betydelse av ordet hipster. I min enfald trodde jag att det var en lågt skuren trosa rätt och slätt, men en artikel i ämnet i dagens GP tog mig snabbt ur den villfarelsen.

Hipster visar sig ha en mycket vidare betydelse och, efter att ha läst artikeln, ångrar jag nästan att jag försökte mig på en djupdykning, för det visar sig att det är ett svårfångat begrepp, som hela tiden ändrar sig. Här kommer i alla fall ett försök:

Begreppet hipster kan beskrivas som en undergroundstil som startade i USA. Här i Sverige blev det känt för fem-sex år sedan för att kulminera för ett par år sedan. Stereotyperna av kulturella surdegsbakande män med sotarmössor (viktigt att de är uppvikta så att öronen syns), tatueringar och helskägg, unga storstadsmänniskor klädda i 90-tals vintagekläder räcker inte för att beskriva "hipstrarna". Enligt vissa uppfattar de sig själva som speciella och unika, något de motsägelsefullt nog visar genom att bete och klä sig på samma sätt, medan t ex trendexperten och föreläsaren Stefan Nilsson i artikeln beskriver hipsters som viktiga för samhället för att de fungerar som bärare av nya idéer och att deras aktiviteter är minst lika viktiga som utseendet. Han anser att "hipsters tyvärr är en ganska homogen grupp och förknippar dem med gentrifiering, social statushöjning av ett område". Positivt är dock, också enligt SN, att hipstern är "genuint nyfiken och intresserad av att lära sig". Vad är det då de vill lära sig? Jo, bl a att laga husmanskost, stoppa korv, baka surdegsbröd, tillverka eget öl, träna något som heter crossfit och meka med sina cyklar.

Enligt Björn Werner, redaktör på Nöjesguiden, kan man generellt säga att hipsters är 80-talister från medelklasshem som vuxit upp med inställningen att allt är möjligt liksom att kunna göra vad man vill. BW hävdar vidare att en hipster "vill manifestera sin unika stil genom egna val och medveten smak" men att "det ironiska är att de ändå väljer att göra likadant och på så sätt blir kollektivister".

Hipsters lär se olika ut i olika städer men grunden är densamma. "I Stockholm håller de till runt Nytorget och ser ut som 1700-talssmeder" medan en typisk Göteborgshipster hänger på caféer på Andra Långgatan, där Café Publik är "Göteborgs mesta hipsterställe" enligt grafiska formgivaren, illustratören, serietecknaren och hipstern Malin Skogberg. Göteborgshipsters är oftast studerande i åldrarna 20-25 år medan Södermalmshipsters är äldre och har bättre ekonomi.

Som alltid försöker jag härleda det jag läser till mitt eget liv. I det här fallet var det inte särskilt mycket att hämta, kan jag säga. Det närmaste jag kom gäller klädseln, för Stora O har, utan att vara medveten om det, hipstrat runt i New Balance-sneakers i ganska många år nu (samma gamla skor) och själv tycker jag att jag känner igen mig i resonemanget att det är viktigare att en sak är snygg än att den är praktisk - till Stora O:s förtvivlan. Surdegsbakning, matlagning inklusive långkok och öltillverkning kan också härledas till familjen.

Mycket intressant, men jag måste erkänna att jag långt ifrån har greppat begreppet hipster. Det är jag dock inte ensam om, för att från de fem personer som i artikeln har besvarat frågan vad en hipster är har svaren varierat kraftigt.

MEN klädseln då? Sotarmössa, rutiga skjortor, retrosneakers, stuprörsjeans m m. Inte ett enda ord om hipstertrosor!

Det enda jag fortfarande är säker på att en hipster ser ut som, eller kan se ut som menar jag, är så här: