tisdag 30 april 2013

GONE FROM MY SIGHT

Lillebror Henry

Innan första timman på det här dygnet var till ända dog min lillebror Henry och försvann ur min åsyn. Det var inte bara mig han försvann för. Han har betytt - och betyder - mycket för många, inte minst för sina barn, barnbarn och barnbarnsbarn, och saknaden efter honom är stor.

Döden kan man tänka sig på många sätt. Den amerikanske författaren Henry Van Dyke har uttryckt det så fint i dikten som heter Gone From My Sight som handlar om en seglats och slutar så här:

.....and just at the moment when someone at my side says: "There she is gone!" there are other eyes watching her coming and other voices ready to take up the glad shout "Here she comes!"

And that is dying.

Älskade Henry - vi önskar dig en god seglats.

söndag 28 april 2013

JAN VAN DEN BERGEN


Den holländske konstnären Jan van den Bergen bodde och utövade sitt konstnärskap i Fåglavik, Herrljunga under åren 1988 - 2008. Hans målningar är mycket speciella och enligt vad han själv sagt, levde han i sina målningar. Hur det kunde gå till har han beskrivit så här:

Till slut bestämmer jag mig för en bakgrund i ceruleanblått med en blek blåvit horisont. Rymden som man ofta kan se den från ett flygplansfönster. Jag låter bakgrunden stå men studerar den då och då. Tills jag en dag (ibland blir det direkt efter att jag målat den) ser på den och känner att jag är inuti den blå rymden. Det är då jag börjar måla. Väl inne i den fridfulla blå rymden får jag isberg att dyka upp; de kan långsamt förändras till regnbågar och tillbaka till berg som stiger upp ur en blek dimma. Och jag bygger hus på dem, länge sedan bortglömda ruiner eller luftslott som stiger upp där himlen öppnar sig till en annan värld. Här reser gyllene skepp sin egen väg och flygande varelser skrattar åt varandra mellan blommor som verkar slå ut bara vid midnatt. Månen lyser klart och det mångfärgade regnet faller stilla och tyst. Väl inuti mina målningar känner jag mig hemma. Allt kan hända - allt kommer att hända. Hur länge jag reser inne i mina målningar varierar. Ibland tar det veckor ......

Van den Bergen hade sin ateljé i en före detta lanthandel i det lilla samhället Fåglavik, byggd 1876, och där bodde han tillsammans med sin hustru Lia Schubert, som bland annat startade Balettakademierna i Stockholm och Göteborg, katten Snöboll, den tibetanska tempelhunden Flofsen och papegojorna Natasha och Rudy, som fick flyga fritt i huset. Herrljunga kommun visade Jan van den Bergen sin uppskattning genom att 1995 tilldela honom Årets Kulturpris med motiveringen att han i sin konst förenade hög teknisk skicklighet med visionär förmåga att öppna nya världar som bryter invanda tankemönster.

Jan van den Bergens utställningsförteckning imponerar. Förutom på olika platser i Sverige har han ställt ut i Grekland, Kanada, Israel, Schweiz, Nederländerna, Norge och USA.

 
Tavlan ovanför är en illustration till novellen Den spetälske tiggaren som Jan van den Bergen har skrivit. I novellen berättar han bland annat att den spetälske tiggaren ovanför molnen har förlorat allt men ser glimtar av en annan värld, världen bortom fantasin, att huset till vänster i bakgrunden är hans eget i framtiden, att ängeln på målningens högra sida har slitit sig loss från duken, att skålen framför tiggaren innehåller värdelösa mynt, att de vita pappren symboliserar omålade bilder och att en ny bild kan komma att dyka upp bakom revan i tiggarens kappa eftersom allt är en illusion.
 
Här kommer ytterligare några prov på Van den Bergens fantasifulla konst:
 
 
 

Till sist en bild på konstnärens hus i Fåglavik, Dockskåpet kallat, där han bodde och verkade i 20 år.

Dockhuset, Fåglavik
 
1870 föddes i detta hus Elisabeth Hesselblad som år 2000 saligförklarades av påven Johannes Paulus II i Rom. Elisabeths livsuppgift var att verka för den katolska tron i Sverige och att återföra Birgittaorden till hemlandet. 1923 öppnades det första klostret i Djursholm och det finns nu sju kloster med Birgittasystrar i Sverige samt åtskilliga fler kloster världen över. Till moder Elisabeth Hesselblads minne har ett minnesmärke rests vid kapellet i Fåglavik. 


 


 



fredag 26 april 2013

IDAG FIRAR VI














..... vår kamrat ända sedan ungdomens da´r.
Flaggan på stången den fladdrar och far
och med dessa blommor vi hjärtligt gratulerar
vännen S, som idag 75 år celebrerar.

HURRA, HURRA, HURRA, HURRA!







onsdag 24 april 2013

FÖRSENAD GRATULATION


Snälla, rara V - förlåt att vår födelsedagsgratulation kommer en dag för sent. Stormhattarna som vi uppvaktar med känner du säkert igen.

Stor kram och HURRA från Eriksberg

tisdag 23 april 2013

VÄRLDSBOKDAGEN

 
 
Idag är världsbokdagen och den bör inte gå obemärkt förbi. För egen del har jag precis läst ut Jan Guillous Dandy, som är en efterföljare till Brobyggarna och bok nummer två i hans nya romanserie om Det stora århundradet.
 
I båda dessa böcker får vi följa tre norska bröders öden, i Dandy huvudsakligen Sverres, som till större delen utspelas på slottet Manningham i södra England där han bor tillsammans med sin livskamrat lord Albert (Albie). De båda gentlemännen rör sig också bland konstnärer och bohemer i London, där Bloomsburygruppens frigjordhet har stark inverkan på dem.
 
Brobyggarna handlar mest om tekniken i början av 1900-talet medan Dandy övervägande handlar om konst och i båda romanerna förenar Jan Guillou fiktion och verkliga händelser. Ibland är föreningen lite väl tillrättalagd, tycker jag.
 
Jan Guillous miljöbeskrivningar är lysande, både av överklassen, där en stark känsla av herrskap och tjänstefolk infinner sig, och av konstnärskretsarna.

söndag 21 april 2013

MORGONGLÄDJE

Puss av H, två år, 1960
 
Alldeles nyss, vid 9-tiden på morgonen denna soliga och vackra vårdag, fick jag ett mail med glädjande besked. Mailet kom från H, som jag var barnflicka åt för evigheter sedan. Meningen var att hon (nu vuxen med vuxna barn) och hennes man R skulle ha besökt oss i sommar men tyvärr blir det inte av eftersom H blev allvarligt sjuk. Hon har nu genomgått en operation och glädjebeskedet idag var att allt hade gått bra och att hon såg ljust på tillvaron.
 
Jag hade verkligen tur som hamnade i en så underbar familj när jag som ung arbetade som au pair i USA. Vi har därefter under alla år hållit kontakt brevledes (numera oftast mail) och besökt varandra både i Sverige och på andra sidan Atlanten. Denna kontakt betyder jättemycket för mig och jag är lyckligt lottad som, förutom att ha egna söner (och Stora O), även ha barn och barnbarn over there.
 
Att vänta besök av M är ytterligare en anledning till att glädjas den här morgonen.
 

lördag 20 april 2013

RIKTIG MOR?

 
Uppgifter om nyfödda 1941 och 1965
 
Jag följer med stor behållning Katinkabloggen, där ett inlägg med rubriken En riktig mor håller reda på barnsjukdomarna publicerades tidigare i april. Inlägget var skrivet efter det att ett av Katinkas barnbarn hade insjuknat i vattenkoppor. För att kunna svara på sonens fråga om han hade haft denna sjukdom i barndomen sökte hon (och fann) en pärm där alla noteringar om de egna barnens sjukdomar, vaccineringar, viktkurvor m m förvarades. Viss tvekan förekom beträffande pålitligheten i de över 30 år gamla anteckningarna, då den ene sonen inte verkade ha haft en enda barnsjukdom. Katinka tycktes ha dåligt samvete för att hon fick leta efter sin pärm men jag blev imponerad - allt samlat i en pärm.
 
Eftersom det i blogginlägget antyddes att det var ett minimikrav att hålla ordning på dessa saker satte jag genast igång att leta. Jag hittade anteckningar om vikt, sjukdomar och vaccineringar - inte samlat på ett ställe, utan lite här och lite där. Nu skall de sättas in i en pärm, för det är hög tid att jag blir en någorlunda riktig mor.
 
Bland handlingarna hittade jag uppgifter från min egen födelse i början av 40-talet. Jag noterade att de innehöll mätningar av huvudets omkrets och bredd, hakspets- och nackspetslängd samt bröst- och skulderomfång, något som inte fanns med på äldste sonens kort 24 år senare. Undrar just vad nyttan var med dessa mätningar och vad nackspetsen är för något? Googlade på skallmätningar men hittade mest deprimerande läsning knuten till rasbiologi. Vill gärna tro att syftet var något annat.
 
 

torsdag 18 april 2013

MAJBLOMMOR


Stora O hade hört på radio att det var problem med försäljningen av majblommor på grund av att folk inte har kontanter hemma eftersom de mest handlar på kort. Precis det råkade vi ut för häromdagen då en flicka knackade på oss för att sälja majblommor. Vi lyckades bara skrapa ihop pengar till två små majblommor.

Idag kom en liten kille i samma ärende och han hade bättre tur, för vi hade varit och handlat och tagit ut lite pengar på bankomaten, så nu har vi kompletterat med tre fina kransar.

Det är lite väl tidigt att sätta på sig dem men tiden går rasande fort och snart är det maj.



onsdag 17 april 2013

VÅRVINDAR FRISKA

 
Idag har vi släppt in våren för vi har öppnat upp till den gamla delen av huset som stått igenbommad under vintern för att spara el, både för ekonomins och miljöns skull. Det förde med sig en massa arbete i form av städning och tvättning. Eftersom solen sken och vindarna var friska, passade det bra att hänga ut tvätten som blåste torr på nolltid.
 
Blåsten fick tvätten att fladdra så att den stod rakt ur och det var riktigt besvärligt att hänga. Trots flera extra klädnypor för att hålla tvätten på plats klumpade den ändå ihop sig. Då kom jag att tänka på en saga om Teskedsgumman som skulle städa och tvätta när hon var liten som en tesked. Hon tog då till list och öppnade dörrar och fönster och lät vinden svepa in och sopa rent i huset och när det var dags att hänga ut tvätt satte hon sig ner och ropade till sunnanvinden som kom och blåste upp tvätten på klädlinan. Visserligen blåste det rejält och sunnanvind tror jag att det var också men någon hjälp med att hänga upp tvätten fick jag inte. Däremot torkade den snabbt, som sagt, och bra var det för tvättmaskinen gick varm.
 
Nu är det kväll och jag känner mig ganska mörbultad efter att ha härjat hela dagen, men att tänka på hur gott det doftar av såpa och att huset är redo att ta emot våren är en skön känsla. I rabatten hade blåsipporna slagit ut.
 
 
Det låter som att jag är den enda som arbetar här hemma men Stora O har också varit flitig idag. På förmiddagen sågade han ner träd och kvistade och på eftermiddagen gjorde han rent i kylskåpet. Jag kan nästan säga att han gjorde rent hus, för han slängde en hel del, mycket mer än jag skulle ha gjort. 


tisdag 16 april 2013

NYKOMLINGAR


Till vårens begivenheter hör att besöka I och S och titta på deras kalvar. Det är en förmån att år efter år få hälsa på nykomlingarna i deras ladugård. Hittills i år har de fått fem kalvar, varav två är tvillingar. Ytterligare två kor är dräktiga och skall till att kalva, så besättningen kommer att utökas ytterligare framöver.

En av tvillingarna, bara två veckor gammal, hade redan börjat mumsa på hö som låg inom räckhåll. Annars släpps kalvarna in till sina mödrar för att dia när det är matdags.

Två kalvar var vita, tvillingarna beige och en mörkbrun. Otroligt söta var de allihop.

Husbondens favorit (tjurkalv)
 
I med kalvarna
 
 
Snart är det dags för grönbete. Först släpps korna ut och när de har skuttat ifrån sig är det kalvarnas tur. Djuren har det riktigt bra hos i och S.
 
 


måndag 15 april 2013

UPPSTICKAREN


Idag har här blåst ljumma vindar och i dikeskanten hittade jag årets första tussilago. Rapporter om vårblommor som snödroppar, tussilago, blåsippor och till och med vitsippor har visserligen förekommit långt tidigare från andra platser men den här lilla söta uppstickaren var, som sagt, den första tussilago jag sett här i Eriksberg i år.

Glad över denna upptäckt skärpte jag spaningsblicken och fann faktiskt knoppar på blåsipporna i rabatten men de var så små att de knappt hade synts på ett fotografi, och krokusar som hade dykt upp ur gräsmattan sedan igår. Strax därpå blev jag överlycklig när jag fick se att våra sädesärlor hade anlänt. De är ett par som återkommer år efter år och bygger bo under takpannorna på vårt hus. Nu ser vi fram mot att ha dem stolt trippande och vipande i trädgården hela sommaren.

Sommar, ett sådant underbart ord. Eftersom det varit kallt så länge har man knappast vågat ta det ordet i sin mun, men nu känns sommaren plötsligt vara inom räckhåll och den känslan är inte fel.

Inte heller känns det fel att se fram mot att få läsa islänningen Jon Kalman Stefanssons trilogi och Patty Smiths Just kids, som jag har beställt på Adlibris idag.

lördag 13 april 2013

DELAD GLÄDJE


Idag när jag var och handlade blommor och fröpåsar blev jag glatt överraskad när jag på köpet fick 20 fina påskliljor. "Roligare att ge bort dem än att behöva kasta dem" var trädgårdsmästarens motivering till generositeten. Hälften av påskliljorna gav jag i min tur bort till våra grannar, så vi var många som fick glädjas åt de vackra blommorna. Delad glädje är dubbel glädje!

fredag 12 april 2013

VINTER UTE - VÅR INNE


Idag går det inte att ta miste på att det är aprilväder som råder. Jag blev inte ens förvånad när jag fick se att det snöade i morse när jag vaknade, för det har varit så många bakslag den här våren, som inte är någon vår.

Inte är det någon idé att hänga läpp för det och låta snövädret förstöra dagen. Jag bestämde mig därför för att ägna mig åt vårsysslor inomhus istället. Fröpåsarna som jag beställt på Internet hade kommit, så varför inte förgro i toarullarna som jag skrev om för ett tag sedan? Så här ser odlingen ut och om resultatet blir lyckat återkommer jag troligtvis med skrytbilder på vackra blommor vad det lider.

 
Rubriken till detta inlägg får mig att associera till en vers som brukade skrivas i poesiböcker förr, nämligen:
 
Sol ute, sol inne
sol i hjärta, sol i sinne.
 
 
Den lilla poesiversen passar bra idag också, utom det där med sol ute.
 


 



torsdag 11 april 2013

PAUS

Stora O på "fikastenen"
 
 
Vi har börjat greja utomhus så smått och en av de soliga dagarna i veckan tog vi paus och slog oss ned på stenen invid dammen för att dricka kaffe, för fikarast får man ju unna sig.
 
Här sitter Stora O, inte med näsan i vädret för att sola sig precis, för det ligger inte för honom, men han ser ut att njuta ändå.
 
Isen som ligger kvar på dammen hoppas vi skall försvinna nu till helgen, då progno-sen pekar på varmare väder.

onsdag 10 april 2013

TUFFINGAR


Ännu syns inte tussilago, blåsippor eller krokusar till, så hittills har vi fått glädja oss åt snödropparna som växer lite här och där i gräsmattan. I år är de mycket kortare än de brukar vara och det beror förstås på den bistra och långvariga kylan.

I väntan på värmen, som lär infinna sig till helgen, studerar vi fåglarna. Överallt kvittrar det och full aktivitet råder. I fågelholkarna har hyresgäster installerat sig och snart kan vi lyssna till pipandet från nykläckta ungar. Stora O är mycket mån om fåglarna och matar dem året om med både frön, talgbollar och kokosnötter. I utegranen, som står kvar i hörnet på baksidan av huset sedan i julas, slåss småfåglarna om talgbollarna och vad jag kan se är det blåmesarna som är herrar på täppan. Riktiga tuffingar är de, trots att de är så små. Ibland reser sig fjädrarna på huvudet på dem, som en liten tofs, och då tror jag att de burrar upp sig för att se extra morska och skräckinjagande ut.

Tuffingar är också de som åker till Trandansen vid Hornborgasjön idag när det blåser så iskallt, men åtminstone finns där tranor att titta på nu. Igår rapporterades att 10 200 hade landat, men det skall jämföras med 22 000 motsvarande dag förra året. Hoppas nu att tranorna dansar av hjärtans lust för att underhålla de tillresta åskådarna. Om inte för annat kanske de dansar för att hålla värmen.

måndag 8 april 2013

GUSTAV DALÉN

 
Förra året var det 100 år sedan Gustaf Dalén fick Nobelpriset i fysik. Banderollen hänger fortfarande kvar på det före detta vackra Tingshuset i Stenstorp, där Dalénmuséet nu är inrymt. Gustaf Dalén kunde inte själv närvara varken vid prisutdelningen eller Nobelmiddagen 1912, eftersom han då var svårt skadad efter en sprängolycka som gjorde honom blind vid 42 års ålder.
 
Föräldrarna hette Johansson i efternamn men Gustav Dalén tog sin moders flicknamn. Mamman var angelägen om att hennes fyra barn skulle få en bra utbildning och av de tre sönerna blev en präst, en ögonspecialist och Gustav Dalén civilingenjör. Dottern utbildades till lärare. Det kan tyckas märkligt att familjen hade råd att låta alla fyra barnen studera men grundplåten till studierna utgjordes av pengar som familjen hade fått genom försäljning av mark till järnvägen. De äldre, framgångsrika syskonen stöttade också senare de yngre.
 
Bild ffrån "biografsalongen"
 
Muséet var verkligen en positiv överraskning. Besöket började med att en guide visade in oss i en liten biosalong, där bland annat gamla filmprojektorer fanns att beskåda. Inledningsvis fick vi se en intressant film om Gustaf Daléns liv och det hade vi nytta av när vi sedan gick runt i muséet. Man kan säga att Dalénmuséet är ett upplevelsemuséum, där man vandrar in i en modell av Gustaf Daléns barndomshem, möter en realistisk vaxdocka av honom och upplever ett ljud- och ljusspel med Sven Wollter som berättare. Givetvis visas också, förutom hans revolutionerande uppfinningar inom fyrteknikens område, exempel på det som följde i spåren av Gustaf Daléns enorma uppfinnarflit - AGA-bilen, AGA-spisen, radio- och TV apparater (bland annat den första svenska färgteven), kuvöser, mätutrustning, hjärt-lungmaskinen m m.
 
 
Fyren här ovanför kommer från fästningen Sveaborg utanför Helsingfors och har varit av stor betydelse för flyget och sjöfarten. Den är så fiffigt konstruerad att den kan lysa omväxlande uppåt för flygplanen och framåt/åt sidorna för fartygen.
 
Visselboj som hördes vida kring när det var dimma till havs.
 
På muséet får man en mycket fin bild av AGAs drygt 100-åriga historia och vad företaget står för. Det var flera saker som jag inte hade en aning om att AGA hade varit inblandat i,
t ex tillverkning av bilar och filmprojektorer.
 
AGA-spisen som tillverkas än idag, fast nu i England,
och som har nästan samma design som spisen på bilden.
 
Jag blev lite fundersam när jag såg en kuvös från 1940-talet på muséet. Eftersom jag inte vägde mer än 2,6 kg när jag föddes i början av 40-talet blev jag placerad i kuvös och det var säkert just en sådan jag då låg i. Den såg verkligen gammal ut och det är den ju, liksom jag.
 
Kuvös - 1940 års modell
 
AGA-bilen som tillverkades i 8 000 exemplar.
 
Jag har många fler bilder från muséet men tänker inte visa dem, för jag rekommenderar varmt ett besök på det fantastiska Dalénmuséet i Stenstorp, som förra året fick ett kulturstipendium på 10 000 kronor från Götiska förbundet. Har ni inte varit där redan, så åk dit.
 
Gustaf Dalén hade ett motto som han levde efter och som säkert hjälpte honom att fortsätta sina uppfinningar även efter det att han blivit blind, då han bland annat uppfann AGA-spisen och radiomottagare. Hans motto var: Var optimistisk och den uppmaningen bör vi ta till oss lite till mans när vi tycker att det är motigt.
 
Nobelpristagare Gustaf Dalén - känd och berömd över hela världen.

 





 


lördag 6 april 2013

VÄLKOMNA

Trandansen vid Hornborgasjön
 
Idag stannade Stora O och jag till vid Trandansen vid Hornborgasjön när vi var ute och bilade. Massor av människor var där för att studera tranorna som nu har börjat anlända. Det blåste en snål, kall vind men det verkade inte störa fågelentusiasterna som stod utmed avspärrningarna och tittade intresserat på tranorna genom sina kikare. Enligt statistikens senaste beräkningar skulle 1 740 tranor ha landat vid sjön men vi kunde bara se ett fåtal och inte var de särskilt dansanta, utan gjorde bara några enstaka hopp och flaxanden. Gäss och svanar var de fåglar det fanns flest av, vilket kanske framgår av bilderna. Eftersom det blåste så kallt och tranorna var så få, stannade vi bara en kort stund innan vi fortsatte vår färd.
 
Det är inte bara tranorna som flyger in för landning. Landar idag gör också vår yngste son med familj som varit på semester i varmare land och vi önskar dem, liksom de nyanlända tranorna, hjärtligt välkomna hem.

fredag 5 april 2013

KOMMER, KOMMER EJ?


Först trodde jag att det var ett aprilskämt när jag den 1 april på radion hörde att en varg hade påträffats i Dimbo i närheten av Tidaholm men samma nyhet återkom dagen därpå, så jag antar att det var sant. Hoppas bara att den inte tar vägen om Eriksberg.

Vargen på bilden ser ju harmlös ut och är inte heller något aprilskämt, utan en brosch som jag köpte vid ett besök på Nordens Ark i Bohuslän, där vi tillsammans med vårt barnbarn på ett betryggande sätt såg på när vargarna utfordrades.

Eftersom det är fredag kväll önskar jag er alla en trevlig helg. 

torsdag 4 april 2013

VÅRKÄNSLA

Rosenböna (2012)

Det är ett evigt tjat om våren på den här bloggen i år men vad jag förstår är jag inte den enda som desperat längtar efter den. Visserligen har vi haft strålande väder, soligt och plusgrader, en längre tid nu men på nätterna är det kallt. De vackra dagarna gör att det kliar extra mycket i fingrarna efter att få sätta spaden i jorden.

Även om tjälen håller i sig kan man ju i alla fall förbereda sig. Idag skall jag iväg och skaffa frön så att jag kan förgro Rosenböna, Klockranka och Blomman för dagen. Läste någonstans att man kan förgro i toalettrullar (Det som blir kvar efter att pappret är förbrukat.). De kan med fördel delas på mitten så att man får två små "krukor" som skall placeras på en bricka eller liknande. Vattning skall ske på brickan så att plantorna kan suga upp vattnet underifrån.

Nu kommer uttjänta toalettrullar till användning igen. Förra gången det var aktuellt var när jag sparade rullar till barnbarnsaffären som vi hade i vårt förra hem på Tjörn. Tipset att spara på toalettrullar till barnbarnen fick jag av min syster. Hennes man tyckte att det var knäppt men jag nappade direkt.

För att återgå till våren kan jag berätta att det flög ett transträck över Lilla Solberga på Annandag Påsk. Det var bara åtta tranor men vi såg dem trots att de flög väldigt högt. Vi har hört tranornas glada trumpetande flera gånger tidigare men detta var första gången vi fick syn på dem. Tranornas ankomst är, som så mycket annat i år, sen. Radio Skaraborg rapporterade att det fanns 1.320 tranor vid Trandansen idag, vilket skall jämföras med 26.000 motsvarande dag förra året. Vi lär få se många fler av vårens budbärare på deras väg till Hornborgasjön.

 
Bönderna är också angelägna om att kunna påbörja vårbruket. På dagens förmiddagspromenad såg vi att gödselhögar var utkörda på åkrarna klara att plöjas ned i jorden så snart tjälen släpper sitt grepp. Min planerade odling i avdankade toalettrullar känns plötsligt ynkligt anspråkslös men, om plantorna tar sig och trivs där de blir utplanterade, kommer de att växa i höjden rejält och glädja oss med sina vackra blommor framöver.
 
-------------
 
Nu har jag varit hos trädgårdshandlaren men där fanns inte de frön jag var ute efter, så jag skall beställa på nätet istället. Jag var hos tandläkaren också och medan jag väntade på min tur fick jag syn på den här dikten av Robert L. Stevenson. Det är väl inte bromfrön som avses - men ändå.
 
Bedöm inte varje enskild dag efter den skörd du skördar
utan utifrån de frön du planterar.
 



tisdag 2 april 2013

ATELJÉBESÖK

 
 
Påskaftonen bjöd på två konstutställningar i Bleket på Tjörn, den första i Ewa Evers ateljé. Tavlan här ovanför är en oljemålning av Ewa, som hon har arbetat länge på. I ett inlägg från förra årets Konstrunda hade jag med en bild på samma tavla i ofullbordat skick. Den var alltså påbörjad redan då. Målningen, som består av många färglager (skikt), upplever jag som subtil och nästan lite trolsk. Enligt Ewa har hon försökt att fånga ett speciellt ögonblick av tillhörighet med "alltet".
 
Installation av Ewa Evers
 
Ewa har en underbar förmåga att presentera sina verk och hennes bakgrund inom teatervärlden framgår tydligt. På bloggen och dagarna går kan du läsa hur Anna så fint har uttryckt detta.
 
Akvarell av Ewa Evers
(med två intresserade åskådare)
 
 
Det var vemodigt att tänka att det var sista gången Ewa hade öppen ateljé i Bleket i samband med Konstrundan Södra Bohuslän och än värre är att det är osäkert om hon kommer att ha några fler målarkurser där. Vi är några entusiaster som har målat många år med Ewa som lärare och inspiratör och haft jättetrevligt tillsammans. Men kanske, kanske till hösten. Om inte, Stenungsund nästa!
 
Därefter skyndade vi vidare för att hinna med att titta på Gunilla och Karin Elmlunds (mor och dotter) gemensamma utställning. Gunilla har sin ateljé i Bleket medan Karin utför sina stordåd i Göteborg. Man blir glad av att se deras tavlor. Eller, vad tycks?
 
Små oljemålningar av Gunilla Elmlund
 
Oljemålningar av Gunilla Elmlund
 
Oljemålning av Karin Elmlund
 
Textiltryck/målning av Karin Elmlund
 
Det är alltid lika trevligt och inspirerande att få träffa er och se vad ni åstadkommit sedan sist. Tack till er alla tre för att vi fick komma. Bleket väcker många minnen från vår tid på Tjörn, vilket är extra grädde på moset.
 
 
 
 
 



måndag 1 april 2013

1 APRIL


Idag gratuleras vår svägerska I på födelsedagen. Fyllt år skulle min mamma Jenny ha gjort också om hon hade levat och blåsipporna som vi uppvaktar med påminner om henne. STORT GRATTIS! 

Värt att uppmärksamma denna dag är även att Stora O:s kusin B och hennes make i det stora landet i väst flyttar till en ort i Connecticut med det halvsuspekta namnet Mystic, där vi hoppas att de kommer att trivas riktigt bra. Lycka till i det nya huset!

Får se om man blir utsatt för något lurendrejeri idag. Jag har i alla fall inga planer på att luras, åtminstone inte i skrivande stund.