Idag firar vi att det är skottdagen. Kanske inte med bal, som var vanligt i mitten av 1800-talet, då skämtet att kvinnor fick fria just den här dagen - och endast då - blev till sed i Sverige. Eftersom de giftaslystna kvinnorna på den tiden inte var ekonomiskt oberoende var det säkert inte så många som friade, utan de nöjde sig nog med att bjuda upp till dans på de baler de inbjudit ungkarlarna till.
Legenden berättar att det var det irländska skyddshelgonet S:t Patrick som blev en tidig jämnställdhetsprofet när han bestämde att kvinnor fick fria en dag vart fjärde år.
Från år 2000 har skottdagen flyttats från den 24 till den 29 februari för att överensstämma med europeisk vana. Det är mer logiskt att denna extra dag läggs i slutet av månaden och genom detta förfarande behöver man inte heller förskjuta namnsdagarna som man fick göra tidigare.
Den 29 februari har ingen namnsdag men visst skall vi ta tillfället i akt och fira i alla fall. Hur firandet skall gå till får vara upp till var och en. Kanske jag bjuder upp Stora O till dans. Får fundera på saken, men, om han nobbar mig, kan jag nog propsa på att få en present, i alla fall en liten, för de ungkarlar som tackade nej till friande kvinnor på skottdagen förr fick minsann dra sig ur med hjälp av en dyrbar gåva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar