Målning av Lars Lerin 1979
ur boken Kobok, också av Lars Lerin
Jag har just läst färdigt Lars G W Perssons bok Gustavs grabb i vilken han berättar om när han i första klass vann en tävling som anordnats av Mjölkcentralen och som gick ut på att färglägga en ko förtryckt på tävlingsformuläret. Han vann tävlingen, främst genom att hålla sig inom linjerna. När han senare stolt visade sitt vinnande bidrag för en klasskamrat, en liten tjej som också hade deltagit i tävlingen med en blå kossa med långa horn som stack ut utanför de heldragna linjerna och med en flammande röd himmel, sa´ flickebarnet om hans målning: "Äsch, det är ju bara en vanlig ko!" Underbart att det fanns små förstaklassare som vågade bryta mönstret både färg- och formmässigt i början av 50-talet, före den fria pedagogikens dagar.
Från dessa kor gick mina tankar till vår skicklige akvarellmålare Lars Lerin som har gett ut en bok som enbart handlar om kor. Boken heter Kobok och innehåller många målningar med komotiv, men inte en enda ko håller sig inom den heldragna linjen. En och samma ko återger de mest skiftande stämningslägen. Kerstin Högstrand skriver i förordet att det rör sig om "skogskor (Snorvipas boskap) fulla av motsättningar - som omfattar alla ytterligheter och saknar alla mellanlägen."
Själv associerar jag till värme, lugn, ett mumsande ljud och öppna landskap när jag tänker på kor, så för mig är korna bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar