måndag 5 september 2011

LUNDRESAN

I lördags, den 3 september, var Stora O och jag ute på äventyr igen. Den här gången bar det av till Lund med bilen fullpackad med grejer till J, som flyttat dit. Det var en rolig resa, både för att M följde med på färden och för att vi fick träffa J och se hur hon bodde.

Tillsammans med en trevlig gymnasiekamrat delade hon en mysig trerumslägenhet i ett mindre hyreshus i ett grönt och lugnt villaområde. J visade oss sin nya stad. Omtänksam som hon är, tog hon oss med på en bussresa genom staden till dess högsta punkt, där institutionen för kemi, som hon studerar, BMC, LTH med flera  institutioner i moderna byggnader ligger. Därifrån vandrade vi nedför mot centrum och passerade på vägen många fakulteter inhysta i allt äldre byggnader ju längre ner vi kom.

           
Institutet för kulturvetenskaper
Foto: Ulla Olofsson

 
 Foto: Ulla Olofsson

Lördagen var en strålande varm brittsommardag med klarblå himmel. Hela staden var full med folk. Nollningen var överstökad och "allvaret" hade börjat vad studierna beträffar. Men nu var det helg och i Lund pågick en humorfestival, som nog bidrog till att så många, av naturliga skäl mest yngre, var ute på gator och torg.

Foto: Ulla Olofsson

 
Lund med sina gamla hus och trånga gränder i kombination med det vackra vädret gjorde att det kändes som att vara utomlands.

                                                 H, J, Stora O och M
Foto: Ulla Olofsson

H, J och Stora O
Foto: Ulla Olofsson

I Lunds domkyrka förundrades vi över hur man på 1100-talet hade kunnat åstadkomma ett så imponerande byggnadsverk. Mäktig upplevelse.
       Koret, Lunds domkyrka
          Foto: Ulla Olofsson

Trämodell för synskadade
Foto: Ulla Olofsson
Inne i domkyrkan fanns en trämodell av kyrkan, så att blinda skulle kunna känna hur kyrkan såg ut.

Det var så grönt och lummigt överallt i staden. Vid ett tillfälle gjorde vi halt för att undersöka en buske, som visade sig vara en helt vanlig nyponbuske.

M känner efter om det finns några taggar på nyponbusken och det gjorde det.
Foto: Ulla Olofsson

 
Trots att det burit nedför under hela promenaden var det skönt att få slå sig ner på en stol i den grekiska restaurangen som vi åt lunch på. Därefter fortsatte vi hem till J:s nya bostad, där vi bjöds på kaffe vid det blå slagbordet i köket, innan vi påbörjade resan hem.

Tack J och J för fika och för visad gästvänlighet och tack M för trevligt sällskap på resan och för den goda lunchen.




1 kommentar:

  1. Tack så mycket för besöket! Synd att det varade så kort bara. Var mysigt att träffa er! Fina bilder du fick också!

    SvaraRadera