Snart blommar den, maskrosen, eller Munkhuvud som Linné kallade den. Egentligen är den riktigt vacker men det är inte många som uppskattar den gula blomman, utan de flesta försöker att utrota den så gott det går i sina trädgårdar. De vanligaste utrotningsmetoderna är att på ett tidigt stadium, innan de fallskärmsförsedda flygfrukterna sprider sig, plocka av blommorna eller att gräva upp rötterna. Finns det många av dem, vilket brukar vara fallet, är båda sätten jobbiga.
Trots att det är få växter som är så förföljda som maskrosorna får vi inte glömma allt roligt man hade med dem som barn. Med den gula blomman kunde man lura varandra så att näsan färgades gul och det var skojigt att blåsa iväg maskrosfröna. Stjälken kunde man forma till krusiduller och göra halsband av eller använda till visselpipa.
Det var det roliga. Nu till nyttan. På våren kan maskrosens späda blad användas som sallad. Blomkorgarna lär också vara ätbara, närings- och vitaminrika. Att maskrosens mjölksaft är närande och ofta välsmakande har jag läst men det undrar jag om det stämmer.
Man kan också göra maskrosvin, något som jag aldrig gjort av den anledningen att jag hört att till det behövs enorma mängder maskrosor, flera säckar fulla. Här kommer ett recept som endast fordrar tre liter maskrosblommor och tre liter borde man ju kunna samla ihop. Blir vinet gott har man ju, om man plockar maskrosorna i trädgården, förenat nytta med nöje.
Maskrosvin
3 l maskrosblommor (ta bort det gröna)
4 l vatten
3 citroner
1,7 kg socker
Gör så här:
Häll kokande vatten över blommorna. Låt stå i 12 timmar. Sila ifrån blommorna. Tillsätt socker och de skivade citronerna. Rör om. Täck kärlet. Se efter emellanåt om det blivit mögel eller skum på ytan och tag i så fall bort det. Sila vinet efter 2,5 veckor. Häll upp på flaskor och förvara svalt. (Kan tänka mig att maskrosvinet skall avnjutas väl kylt en varm sommardag.)
Receptet lämnar jag utan personligt ansvar eftersom jag inte har testat det ännu. De som ger sig på tillverkning av maskrosvin önskar jag lycka till.
Örten förekommer även inom folkmedicinen och har dessutom tillskrivits magiska krafter men det ger jag mig inte in på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar