BESÖK PÅ GÖTEBORGS KONSTMUSEUM

1907 - 1954

Igår träffade jag mina målarvänner från Tjörn på Göteborgs Konstmuseum, där vi njöt av Frida Kahlos målningar. Många var självporträtt och uttryckte det stolta och rebelliska hos henne men också hennes starka samhörighet med den mexikanska kulturen och hennes stora sorg i samband med missfall och övergivenhet. Att se hennes målningar är en så stark upplevelse att det vore fel att försöka återge de känslor det medförde.

Verk av hennes make, Diego Rivera, visades också. Han var likaså en mycket skicklig konstnär och uppskattad främst för sina fresker. Lite påverkade var vi av vetskapen om alla hans äventyr med andra kvinnor under äktenskapet, däribland Frida Kahlos syster, så en och annan snipig kommentar blev det emellanåt. Ett förlåtande drag var att han såg Fridas storhet och stöttade och uppmuntrade sin hustru i hennes konstutövande.

Självporträtt med halskedja 1933

Därefter vandrade vi vidare till utställningen om Jan Lööf, en av Sveriges främsta tecknare och illustratörer och var och en av oss, oavsett ålder, kände igen några av hans kända och detaljerat illustrerade barnböcker, serier som "Ville" och "Felix" och TV-programmet "Tårtan", som visades i ett litet krypin.

Efter den här utställningen kände vi att vi inte kunde ta in mer konst den här dagen, som vi avslutade med en god måltid på en mysig turkisk restaurang, Ottomania, som varmt rekommenderas.

Träffen avslutades med en rask promenad till Nils Ericssons-terminalen, där jag vinkade av mina vänner som åkte tillbaka till Tjörn. Lite konstigt kändes det att jag skulle sätta mig på ett tåg och åka i en helt annan riktning men jag är jätteglad över att få höra till den här skaran av vänner trots att jag har övergivit ölivet.

Det var otroligt mycket folk på Göteborgs Konstmuseum den här dagen. Vi köade i 20 minuter för att köpa inträdesbiljett. Utställningarna (Kahlo och Lööf) slutar den 22 januari.