KONTROLL?

De kallas för fjärrkontroller, vilket ju låter som att man med hjälp av dem skall kunna ha kontroll, till och med på håll. Men för mig, som är tekniskt obegåvad, har det blivit precis tvärtom.

Det gick bra så länge vi hade en. Jag klarade faktiskt av att manövrera två också. Att man skulle trycka på den röda knappen på den ena för att starta TVn och sedan knappa in programmen på den andra fastnade till slut och jag njöt av att vara oberoende när det gällde fjärrkontrollerna.

Men säg den lycka som varar. Efter det att Stora O införskaffat en HD-box i samband med att han beställde fler sportkanaler, ligger det plötsligt fyra fjärrkontroller på bordet och jag är vilsen i pannkakan igen. Efter det att jag gjort ett första sansat men misslyckat försök att få igång en av de fyra kanaler jag vanligtvis tittar på de få gånger jag överhuvud taget ser på TV, infann sig otåligheten snabbt och jag tryckte därefter hej vilt på alla fyra manickerna, förstås utan framgång. Kontrollen var obefintlig.

Stora O, som kom till min undsättning, förklarade tålmodigt att man fortfarande endast behövde använda två av fjärrkontrollerna, en av de gamla invanda plus den nya. De två som inte var aktuella har jag nu lagt undan i hopp om att jag ännu en gång skall kunna ta befälet över dessa retliga så kallade hjälpmedel. Kontroll över fjärrkontrollerna, alltså!