FÖRFATTARKVÄLL

I måndags kväll, den 10 september, var författaren Marie Hermanson på Kulturhuset i Herrljunga och berättade om sitt författarskap.

På ett enkelt och naturligt sätt berättade hon för oss om sin barndom, att hon redan som liten flicka visste att hon ville bli författare och att hon fantiserade mycket. Hon älskade när föräldrarna och morfadern, som bodde hemma hos dem, läste för henne. Den trygghet hon upplevde när hon satt uppkrupen i deras knän och lyssnade gjorde att hon som författare senare i livet vågade sig ut på områden som egentligen skrämde henne - trånga, mystiska och skrämmande platser och kusliga händelser.

Marie Hermanson utbildade sig till journalist och arbetade på fler olika tidiningar för att kunna försörja sig och först när hon slagit igenom med Värddjuret hade hon möjlighet att skriva på heltid.

Hur Marie Hermanson hade fått idéerna till sina böcker, som alla jag har läst har haft en originell handling, fick vi svar på under kvällen. Till exempel kunde det vara något hon hade tänkt säga i något sammanhang men som aldrig blev sagt. Som Värddjuret, som kom till på grund av att en paneldebatt som MH skulle ha medverkat i och som hon hade förberett sig noggrant inför av någon anledning inte blev av. Vid det tillfället hade hon tänkt att använda sig av ordet värddjur, som alltså senare blev titeln på en av hennes romaner.

Uppslag och idéer fick hon också genom drömmar och när hon promenerade. För att få fram en trovärdig dal i Schweiz, där handlingen i Himmelsdalen är förlagd, tog hon t ex hjälp av Google Earth och vid något annat tillfälle fick hon idén till en av sina karaktärer genom ett datorspel.

Som författare arbetar Marie Hermanson ensam mellan 09.00 - 16.00 i ett rum på Konstepedemien i Göteborg. Arbetet är ofta slitsamt och det kan gå långa tider utan att hon kommer vidare i handlingen. Vid sådana tillfällen arbetas texter om eller ett annat projekt plockas fram. Men hon kan också ha flyt, då handlingen tar sett rejält skutt framåt.

Den ende som Marie Hermanson någon gång använder som bollplank är hennes make. Att dryfta problem och bolla idéer med andra författare är inte aktuellt.

Det var både trevligt och givande att lyssna på kvällens författargäst. Tyvärr var det bara ett 30-tal åhörare som kommit till Kulturhuset, vilket är synd, för det är inte så ofta som  författarmöten arrangeras i kommunen.