Vissa av oss är betrodda att måla med rödfärg, bland andra vår goda vän B. Var det målning på gång var hon den som fick måla med den röda färgen medan maken målade de vita detaljerna (fönster m m) på huset.
Så har det varit hos oss ett par dagar nu. Jag har varit betrodd med den röda färgen, så mycket betrodd att jag har fått måla hela ladugården själv. Nästan i alla fall, för lite målning återstår. Stora O har under tiden snickrat på en utbyggnad, som också skall rödmålas när den blir klar. Vindskivorna har Stora O målat vita och lite rött också om sanningen skall fram, längst upp på gavlarna, där jag, som har höjdskräck, inte vågar mig upp.
I vårt fall tror jag nog att jag gärna skulle ha fått måla det vita också, för Stora O avskyr att måla och ägnar sig helst åt snickeri. Trots att jag var trött på målningen när eftermiddagspasset led mot sitt slut idag måste jag tillstå att det är praktiskt att var och en gör det den kan och är bäst på, för då händer det saker.
Medan jag målade tänkte jag att det är säkert positivt att vara betrodd att måla med rödfärg, för rött lär ju vara kärlekens färg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar