tisdag 3 februari 2015

1800-TALETS GÖDSELLÄRA


I den här gamla boken från 1857, Försök till Populär Gödsel-Lära, läser man på första sidan i första kapitlet med titeln "Whad är gödsel? Gödningsämnenas indelning", att man "För att kunna lefwa och utbilda sig, behöfwer en wext hufwudsakligen fem ämnen, whilka wi wilja kalla allmänna ämnen och dessa äro: lut, ljus, värme, fuktighet och passande jordmån."

Efter att snabbt ha tittat igenom den tunna boken verkar gödseln på 1800-talet ha varit betydligt miljövänligare än nutidens. Ingen konstgödseln så långt ögat når. Gödningsämnena indelades då i fyra klasser:"gödningsämnen från djurriket, gödningsämnen från wextriket, gödningsämnen från stenriket och blandade gödningsämnen eller komposter".

Ett avsnitt behandlar urin efter människor och kreatur och där står att läsa att "den urin som faller efter menniskor är den kraftigaste" och att "man bör noga tillwarataga det som blir och begjuta gödseln eller helst komposthögarne dermed". När man läser om ekologisk odling idag kallas detta för "guldvatten" och är då utspätt, en del urin och nio delar vatten.

Jag skall faktiskt läsa igenom den här boken ordentligt inför årets odling, för jag är säker på att det finns mycket att lära av tidigare generationers erfarenheter. (Komposten kommer jag nog inte att begjuta med guldvatten förstås!)


Detta är en lärobok lämpad för undervisningen vid rikets lägre lantbruksskolor och författaren, von Schele, var lärare vid Nyköpings Läns Lantbruksskola tillika notarie i Länets Kongl. Hush.-Sällskap.


1 kommentar:

  1. Haha... "Försök till populär gödsellära". Författaren är ödmjuk i överkant eller inser att ämnet i sig är en tröskel att överbrygga när läsaren skall vinnas :)

    SvaraRadera