Just idag på Världsbokdagen tycker jag att det är lämpligt att för första gången publicera den lilla boken med titeln "Flickan med den vassa näsan". Författare och illustratörer: Lilla E och hennes farmor.
År 2006 roade vårt yngsta barnbarn E och jag oss åt att skriva en saga om en vassnäst flicka, som kom på att hon kunde använda sin spetsiga näsa till att sy med.
Sagan i sammandrag
I syslöjden fick eleverna i hemuppgift att brodera dukar med blommor i olika färger - en med röda, en med gula och en med blå blommor. Fröken blev så imponerad av "Vassnäsas" dukar att hon misstänkte att de hade sytts på maskin, vilket "Vassnäsa" ihärdigt förnekade. Fröken spionerade till slut på "Vassnäsa" genom att titta in genom fönstret i huset där hon bodde och såg då till sin stora förvåning att flickan broderade med näsan. Därefter upphörde tjatet om att dukarna nog var maskinsydda.
Sensmoral: Man skall lita på vad barn säger.
E och jag hade jätteroligt medan vi fantiserade och målade och det var helt och hållet E:s förtjänst att boken blev klar, för hon är uthålligare än jag och ser till att saker och ting blir av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar