KONSTRUNDA PÅ TJÖRN

Idag, Påskdagen, har vi hälsat på A och M på Tjörn och tillsammans med dem besökt några av konstnärerna som håller sina ateljéer öppna under påsk. Vi koncentrerade oss på sydvästra Tjörn, närmare bestämt Bleket och Klädesholmen.

I Bleket hälsade vi på hos Ewa Evers, en av de konstnärer som deltog i Konstvandringen Södra Bohuslän och här ser ni två av hennes subtila målningar, den översta en målning under arbete.

Färden gick vidare till Klädesholmen där vi hittade Greta Sandahl i sin "nygamla" ateljé inrymd i ett nybyggt hus, uppfört på samma plats som den tidigare ateljén. Jag har fotograferat några av Gretas tavlor som jag visar och hur hon arbetar berättar konstnären själv om här.

Jag är glad att Stora O och jag kom oss iväg till Tjörn just den här helgen. Idag var det många konstintresserade ute i det vackra vädret.

Vi besökte också Krister Svanviks ateljé i Röra. Innan vi återvände till Västergötland bjöds vi på en härlig påskmåltid hos A och M, som vi tackar för en trevlig dag med både andlig och lekamlig spis.

PÅSKHÄLSNING

Med dessa färgglada påsktuppar, som våra söner tillverkat i träslöjden när de var små, önskar vi er alla en riktigt

GLAD PÅSK

Genom fönstret kan ni se att våren här har förbytts till vinter. Tillfälligt får man hoppas. Idag håller vi oss hemma och tar en härlig långpromenad i solskenet.



LUKASPASSIONEN

Av gårdagens inlägg om påskmat verkar det som att jag tror att påsken enbart handlar om mat och godis men den verkliga anledningen till att vi firar påsk har funnits med sedan barnsben.

I söndags var jag i Falköping, en av 14 orter där uruppförandet av Lukaspassionen ägde rum. Lukaspassionen är den senaste versionen av passioner, tonsatt av Rolf Martinsson och med text av Göran Greider. Medverkande var Christinaekören, Alingsås, Mia Edvarsson, mezzosopran, Matts Johansson, baryton och Jonna Kalholm, recitation. Musiken framfördes av Sara Eggelind-Craig, flöjt, Susanna Berger, oboe, Lisa Reuter, violoncell, Wictor Lind, trumma och Johannes Landgren, orgel. Dirigent var Lars Storm. Idén att skriva en Lukaspassion kom från förläggaren och körledaren Kettil Skarsby, som hade insett behovet av ny passionsmusik som inte är så lång, endast kräver ett begränsat antal musiker och som har körsatser som kan sjungas av en genomsnittlig församlingskör.

Jag var främst intresserad av Göran Greigers text som han genom att fläta samman med utdrag ur Bibelns evangelietext söker Jesusberättelsens plats inne i dagens människor Han menar att de flesta av oss i någon mening är religiösa men att det idag mer handlar om en känsla av religiöst sammanhang än om dogmer. Greiders favoriter bland evangelisterna är just Lukas.

Körsång, läsning, recitativ, soloframförandem, mellanspel och dialog varvades och framförandet var mycket njutbart att lyssna till. Inga avvikelser gjordes från historien om Jesu död och uppståndelse, vilket förstås hade varit otänkbart. Däremot hade Rolf Martinsson och Göran Greider hittat ett samtida språk i sin Lukaspassion.

Vissa av dessa åsikter kommer från en artikel i SvD

Dagarna är våra -- dagarna är dina.

Påsken lyser mot oss gul och vit och röd.

Avslutning på Lukaspassionen

Detta inlägg blev en aning tungt men det kanske passar en långfredag, för, åtminstone när jag var liten, skulle det vara allvarsamt på långfredagen. Inte fick man gå ut och leka och absolut inte vissla, om man skulle få lust att göra det.



PÅSKMAT

Billden hämtad från bloggen Elle

Idag är det skärtorsdag och vi har ännu inte köpt hem någon speciell påskmat. Tidigare år har vi alltid varit traditionsenliga, både när det gäller mat och annat som hör påsken till. Att vi är så slöa i år beror kanske främst på att vi inte väntar något besök och att vi skall hälsa på A och M på Tjörn en av påskdagarna, där vi kommer att besöka några av konstnärerna som i sina ateljéer visar upp sina verk i Konstrundan Södra Bohuslän. När själen fått sitt till livs blir vi säkert bjudna på något gott hos A och M.

Vid eftermiddagsfikat för en liten stund sedan diskuterade vi vad vi skulle äta här hemma i påsk och kom fram till att det inte spelar så stor roll vad vi hittar på. En helgskinka har vi i alla fall att ta till men vad är det som hänt egentligen? Skinka skall man ju äta på jul men, eftersom helgskinka säljs allt som oftast i affärerna, har nog skinkan snart sin givna plats, förutom på jul- och påskborden, även vid måltiderna på pingst- och midsommarhelgerna.

Att påsken har blivit den stora ägghelgen beror på att det förr var förbjudet att äta ägg under den 40 dagar långa fastan och också för att hönsen då hade satt igång att värpa efter den mörka vintern. Ägg har vi också hemma förresten och fler skall det bli, för jag skall alldeles strax åka och hämta nyvärpta sådana i en gård i närheten. Man kan göra mycket gott av ägg, så vi skall inte behöva lida nöd och om vi känner för att komma i riktig påskstämning kan vi ju alltid färga äggen. Som syns på bilden blir äggen gula av gurkmeja, blå av blåbärssoppa och bruna av gul lök. Seden att dekorera och färga ägg är äldre än kristendomen och härstammar från forna Egypten och Persien enligt tidningen Land, som i sin tur anger Svenska ägg som källa.

Nu får vi se upp, Stora O och jag, så att vi inte spårar ur alldeles. I julas ersattes granen med en jättekaktus och nu, påsk utan många av påskens läckerheter. Självvalt förvisso. Att vi redan har ätit upp påskgodiset och eldat upp påskbrasan kan vi inte skylla på någon annan heller.

KÄRT BESÖK

Igår hade vi besök av J och pojkvännen H som var hemma i Göteborg på påsklov. De bor båda två i Lund annars, där de studerar. På eftermiddagen var det riktigt somrigt varmt och vi kunde fika på altanen. J såg riktigt cool ut i solglasögon och nyklippt hår.

Eftersom Stora O hade listat ut att H varit en duktig skytt under sin värnpliktstid plockades luftgevär, ammunition och markeringstavlor fram och, efter "inskjutning", började vi skjuta skarpt, d v s tävla. Givetvis gick H segrande ur tävlingen med J som god tvåa. Själv kom jag sist men tyckte inte att jag behövde skämmas för det, eftersom jag för det mesta hade träffat tavlan i alla fall. Stora O var domare.

Vi hann också med en långpromenad, då det unga paret fick känna på hur det kan lukta på landsbygden på våren när fälten gödslas.

Detta var i sanning och i dubbel bemärkelse ett kärt besök.



 

MYCKET ATT GLÄDJAS ÅT

Blommande Clivia

Bild från Google

Vissa dagar är extra glädjefyllda, som idag t ex. Det började i morse när jag fick se att Clivian, som stått övergiven på övervåningen hela vintern, hade fått en stor knopp och tydligen har för avsikt att blomma. Krukväxten kommer från Stora O:s mamma Herta, så det är extra roligt att den blommar om.

För många år sedan fick jag syn på ett jättestort exemplar av denna växt på en handelsträdgård i Ucklum. När jag frågade hur de burit sig åt för att få den så prunkande fick jag till svar att man skall lämna en Clivia i fred, nästan helt och hållet. Då trivs den bäst. Det är den sortens växter jag borde omge mig med, för jag har inga gröna fingrar.

Idag fick vi också höra att vårt yngsta barnbarns handbollslag, Torslanda F99, hade vunnit New Body Cupen igår och vi gläds förstås med dem åt framgången. Så här glada såg E och en av hennes lagkamrater ut efter segern. Bra Jobbat flickor!

Sist, men inte minst, är vi glada för att vårt äldsta barnbarn J och hennes pojkvän H skall komma och hälsa på oss i morgon. Det är första gången H kommer hit och det ser vi fram mot. Välkomna båda två!

FLAGGAN I TOPP

Idag hissar vi flaggan och hurrar för vår svägerska I som fyller år och för min mamma, som just idag skulle ha fyllt 100 år om hon hade levat.

Dagen till ära blommar blåsipporna, som mamma Jenny har planterat i trädgårdsrabatten, och vädret instämmer i hyllningen genom att låta solen stråla från en klarblå himmel.