tisdag 11 februari 2014

TANT ANNIES HÖNSHUS


När våra söner var små lekte de ofta med en kamrat som gick under namnet "Lars i svängen" för att inte förväxlas med "Store-Lars" som också bodde i området.

En dag kom de tre gossarna hem efter att ha varit ute och lekt och de såg lite pillemariska ut när de pratade och skrattade. När jag frågade vad det var som var så roligt, svarade de med viss tveksamhet att de hade varit hos Tant Annie och, kröp det fram, hade krossat fönster i hennes hönshus. Tydligen hade de haft hjärtligt roligt medan vandaliseringen pågick.

"Tant Annie, som är så snäll, hur kunde ni?" Jag tog med de små killarna och gick till Tant Annie, som bodde i början av uppfartsbacken mot Bleket, för att de skulle be om ursäkt för sitt tilltag och erbjuda henne ersättning. Dörren öppnades av en leende Annie, som, när jag hade förklarat varför vi var där och pojkarna hade bett om ursäkt, bad oss komma in så att hon kunde bjuda på läskedryck och kakor. "Det gör ingenting alls att ni gjorde sönder rutorna", sa Tant Annie, "för jag har ändå inga hönor kvar".

Killarna var märkbart lättade på hemvägen trots att de säkert kände sig skamsna och förhoppningsvis ångerfulla, men jag är säker på att Tant Annies vänliga bemötande lärde dem mer än om hon hade grälat på dem.


Fönstret på bilden är inte från Tant Annies hönshus, utan den har jag hämtat på nätet.

måndag 10 februari 2014

söndag 9 februari 2014

fredag 7 februari 2014

FREDAGSGLÄDJE


När jag läste dagens tidningar i morse (GP och Land) var det mycket som intresserade och inspirerade mig och som jag hade tänkt blogga om, men först skulle jag bara skriva ett protokoll, förbereda lunch och städa. När detta var gjort, allt utom städningen, var det dags för en promenad.

På hemvägen hämtade vi posten och i brevlådan låg den här boken som en snäll och omtänksam vän och före detta kollega hade skaffat och skickat till mig. Boken handlar om Aröd, där vi tidigare har bott, och det intilliggande samhället Bleket på sydvästra Tjörn. Helt lyrisk började jag bläddra i den och hittade många före detta grannar och andra bekanta, de flesta visserligen döda nu, men det var en härlig känsla att känna igen dem. Många minnen dök upp.

Författaren till boken heter Mona Axelsson och jag tror ganska bestämt att hennes son var skolkamrat till vår äldste son när de gick i Bleketskolan. Mona Axelsson är verkligen värd en eloge för sitt digra arbete.

Tack snälla MBY för att du skickade boken. Städningen glömde jag gärna bort som du förstår och boken kommer vi att ta fram och läsa i många gånger.

onsdag 5 februari 2014

GOURMÉSMÖR


Idag hörde jag på P4 Extra att en av Sveriges största matbloggare, Jonas Hedberg, hade skrivit en bok om smör och han talade mycket entusiasmerande om egenhändigt kärnat smör, som gav mycket uppskattning för liten arbetsinsats.

Vi fick lära oss hur man tillverkar smör från grunden och hur man piffar upp färdigt smör till gourménivå. Varsågod, här kommer recept på Tredagarssmör och Brynt smör-ganache *, ifall du känner dig hågad.

Andra tips var bl a att det är viktigt att ha rumsvarmt smör framme ifall man tänker baka och att brynt smör (som man kyler av i kallt vatten för att få det att stelna igen) med sin mörkare nyans och nötiga smak är jättegott till grillad mat.

Hipstervarning?

* Ganache är en blandning av grädde och choklad som används som fyllning eller glasyr i chokladpraliner eller tårtor.

lördag 1 februari 2014

HIPSTER?


Jag har försökt att sätta mig in i en för mig ny betydelse av ordet hipster. I min enfald trodde jag att det var en lågt skuren trosa rätt och slätt, men en artikel i ämnet i dagens GP tog mig snabbt ur den villfarelsen.

Hipster visar sig ha en mycket vidare betydelse och, efter att ha läst artikeln, ångrar jag nästan att jag försökte mig på en djupdykning, för det visar sig att det är ett svårfångat begrepp, som hela tiden ändrar sig. Här kommer i alla fall ett försök:

Begreppet hipster kan beskrivas som en undergroundstil som startade i USA. Här i Sverige blev det känt för fem-sex år sedan för att kulminera för ett par år sedan. Stereotyperna av kulturella surdegsbakande män med sotarmössor (viktigt att de är uppvikta så att öronen syns), tatueringar och helskägg, unga storstadsmänniskor klädda i 90-tals vintagekläder räcker inte för att beskriva "hipstrarna". Enligt vissa uppfattar de sig själva som speciella och unika, något de motsägelsefullt nog visar genom att bete och klä sig på samma sätt, medan t ex trendexperten och föreläsaren Stefan Nilsson i artikeln beskriver hipsters som viktiga för samhället för att de fungerar som bärare av nya idéer och att deras aktiviteter är minst lika viktiga som utseendet. Han anser att "hipsters tyvärr är en ganska homogen grupp och förknippar dem med gentrifiering, social statushöjning av ett område". Positivt är dock, också enligt SN, att hipstern är "genuint nyfiken och intresserad av att lära sig". Vad är det då de vill lära sig? Jo, bl a att laga husmanskost, stoppa korv, baka surdegsbröd, tillverka eget öl, träna något som heter crossfit och meka med sina cyklar.

Enligt Björn Werner, redaktör på Nöjesguiden, kan man generellt säga att hipsters är 80-talister från medelklasshem som vuxit upp med inställningen att allt är möjligt liksom att kunna göra vad man vill. BW hävdar vidare att en hipster "vill manifestera sin unika stil genom egna val och medveten smak" men att "det ironiska är att de ändå väljer att göra likadant och på så sätt blir kollektivister".

Hipsters lär se olika ut i olika städer men grunden är densamma. "I Stockholm håller de till runt Nytorget och ser ut som 1700-talssmeder" medan en typisk Göteborgshipster hänger på caféer på Andra Långgatan, där Café Publik är "Göteborgs mesta hipsterställe" enligt grafiska formgivaren, illustratören, serietecknaren och hipstern Malin Skogberg. Göteborgshipsters är oftast studerande i åldrarna 20-25 år medan Södermalmshipsters är äldre och har bättre ekonomi.

Som alltid försöker jag härleda det jag läser till mitt eget liv. I det här fallet var det inte särskilt mycket att hämta, kan jag säga. Det närmaste jag kom gäller klädseln, för Stora O har, utan att vara medveten om det, hipstrat runt i New Balance-sneakers i ganska många år nu (samma gamla skor) och själv tycker jag att jag känner igen mig i resonemanget att det är viktigare att en sak är snygg än att den är praktisk - till Stora O:s förtvivlan. Surdegsbakning, matlagning inklusive långkok och öltillverkning kan också härledas till familjen.

Mycket intressant, men jag måste erkänna att jag långt ifrån har greppat begreppet hipster. Det är jag dock inte ensam om, för att från de fem personer som i artikeln har besvarat frågan vad en hipster är har svaren varierat kraftigt.

MEN klädseln då? Sotarmössa, rutiga skjortor, retrosneakers, stuprörsjeans m m. Inte ett enda ord om hipstertrosor!

Det enda jag fortfarande är säker på att en hipster ser ut som, eller kan se ut som menar jag, är så här: