MATLAGNING - EN KONST

Förutom att vara intresserad av konst i traditionell bemärkelse tycker jag mycket om matlagning, som också är en konst.

Själv anser jag att jag numera är en hyfsat god "kock" men vägen hit har varit lång och fylld av misstag.

Till exempel blev första såsen jag lagade grå och helt smaklös. Enorma mängder sås blev det också, för jag använde för mycket mjöl i redningen.

När jag skulle baka rulltårta i ungdomens dar fick jag rådet av en kamrat att rulla ihop kakan med hjälp av ett sockrat bakplåtspapper. Trots att jag egentligen tyckte att det var ett märkligt förfarande rullade jag in pappret i kakan, som förstås fick kastas.

Kastas fick också mycket av mitt matbröd i början. Jag bar bärkasse efter bärkasse med stenhårt bröd upp i berget bakom huset där vi bodde på Tjörn. Fiskmåsarna blev glada i alla fall. Att jag fick kläm på brödbaket är min svägerskas förtjänst. Hon påpekade genast hon fick höra talas om mitt dilemma att jag hade för mycket mjöl i degen. I recepten stod nämligen att man skulle ta i så mycket mjöl att degen släppte från bakbordet och på den punkten var jag tydligen onödigt noggrann.

Det har förekommit många fler misstag fast de har jag gladeligen förträngt.

Under en stressig period i livet, med arbete både hemma och borta, tipsade vi kvinnliga arbetskamrater (obs genus) varandra om knep för att rationalisera och underlätta matlagningen. Ja, det gick så långt som till matlagningsfusk innan vi kom fram till att laga mat faktiskt är kultur och att det är viktigt att den traditionen förs vidare. Sedan dess har jag skärpt mig. Nu för tiden lagar jag gärna "hederlig" husmanskost och den extra tid det tar har jag ju numera.

Idag är jag glad att intresset för matlagning har smittat av sig till våra två söner. De är jätteduktiga och lagar mycket god mat. Det händer att vi utbyter både recept och erfarenheter. Den här helgen har t ex ett recept på kinesiska revbensspjäll cirkulerat mellan oss.

Avslutningsvis tycker jag att mat är mycket mer än något man stoppar i sig för att hålla hungern borta. Måltiderna är också stunder av gemenskap och ger tillfälle till utbyte av tankar och åsikter. Äter man ensam erbjuder måltiden en lugn stund och tid för reflektioner.