Nu har jag så länge ojat mig över att vintern inte släpper sitt grepp och ger plats för våren, och vad hände idag när solen strålade från klarblå himmel och temperaturen steg till +5 grader? Jo, istället för att ta vara på den fina dagen och gå ut och njuta av det vackra vädret satte jag igång att vårstäda i badrummet. Inspiration till detta ryck fick jag igår när jag hörde att min vän B hade gett sitt TV-rum en grundlig omgång.
Inte nog med att väggar, golv och porslin rengjordes och fönstren putsades - jag fick också för mig att garderoben i badrummet som vi använt som linneförråd skulle bytas ut mot ett bredare linneskåp som fanns i ladugården. Stora O fick jag förvånansvärt lätt med på noterna och snart var vi på väg i snön med linneskåpet lastat på skottkärran. När vi hade släpat in det i badrummet, visade det sig att det inte gick att få in skåpet på den avsedda platsen mellan badkaret och väggen, för vi hade inte tänkt på handdukstorken som satt där på väggen och tog plats. Typiskt för oss att det är något vi inte tänkt på. Vi hade ju mätt så noggrant - och skåpet skulle få plats. Så det blev till att lyfta bort badkaret, vilket visade sig vara bra, för då blev golvet därunder rengjort och det behövdes kan jag säga. Till slut hade vi baxat in skåpet och ställt tillbaka badkaret och då gick det upp för oss att högerdörren inte skulle gå att öppna fullt ut, också på grund av handdukstorken. Av samma anledning skulle inte heller trådbackarna kunna dras ut.
Men vi bestämde oss för att fortsätta och se hur det blev och medan Stora O satte in backar och hyllplan i skåpet och monterade på dörrarna gick jag och satte mig en stund på altanen. Det var verkligen skönt att komma ut en liten stund i solskenet och där satt jag och funderade på hur det kom sig att det ofta inträffar knepigheter när vi sätter igång med ett projekt. Att jag med min impulsiva läggning råkar ut för oförutsedda händelser kan jag förstå men att Stora O, som vanligtvis är så lugn och sansad, blir så ivrig förvånar mig fortfarande efter att ha varit gift med honom i nästan ett halvt sekel.
När allt var klart visade det sig att resultatet blev riktigt bra trots allt. Skåpet passade precis mellan badkar och vägg, dörren gick att öppna nästan fullt ut och inte gör det väl något att trådbackarna inte går att dra ut.
Frida i vårstädningen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar