CARPA

Katt som förstår innebörden av det nya verbet carpa.

 

 

Häromdagen när Stora O och jag var på väg till Falköping hörde jag i radio för första gången talas om det nya "hittepå-verbet" carpa. Det är förmodligen inte förankrat i SAOL ännu men härstammar från det latinska uttrycket carpe diem (fånga dagen eller njut av dagen).

 

Carpe diem, som numera är ett vedertaget begrepp från vilket det svenska verbet carpa har sprungit, innebär att man skall ta vara på dagen och leva i nuet. (Sprungit låter så gammaldags och för tankarna till psalmen Det är en ros utsprungen.) Jag var osäker på om ordet skulle stavas med c eller k men genom att googla fann jag att någon, som i en krönika älskar att carpa, hade stavat det med c, vilket  jag tycker är logiskt.

 

Jag, som pensionär, tillhör dem som, likt katten på bilden, har lätt för att carpa. Att carpa (som för min del t ex kan vara att sitta i solskenet och njuta av naturen runt omkring mig, läsa en bok, fika eller bara koppla av) genererar energi så att jag mellan varven får en hel del gjort, faktiskt. Så min rekommendation är: "Carpa på bara!" Det lönar sig - och att ta en paus i detta hektiska liv är helt enkelt nödvändigt.