LILJEKONVALJER

Jag undrar just hur det här skall gå. Liljekonvaljer kliver över stenmuren från den numera avverkade skogen på andra sidan och jag hoppas verkligen att de kommer att trivas hos oss och finna lite skugga, så att de kan breda ut sig.

I en artikel i The Telegraph, som handlar om hur man odlar konvaljer, står att läsa att om de får växa fritt så kommer de att blomma ymnigt. Om de däremot inte blommar kan det bero på att de står för tätt eller att man har gödslat för mycket. En dos pottaska kan eventuellt påverka blomningen positivt. Exempel på blommor som trivs ihop med liljekonvaljer nämns också men konvaljerna kommer allra bäst till sin rätt tillsammans med kontrasterande grönska som ormbunkar och akvilejablad.

Dessa råd avser dock odlade liljekonvaljer. De vilda, som marscherar in över stenmuren, kommer helt klart inte att drabbas av övergödning. Däremot kommer jag att varje försommar kika efter dem för att se om de trivs och har förökat sig. Än så länge är de inte så många att jag har råd att plocka en bukett men på sikt....! Liljekonvaljen är en underbart vacker liten blomma med ljuvlig doft, men ack så giftig.

I engelska språket har liljekonvaljen, precis som kärt barn, många namn. Utöver Lily of the valley, som är det vanligaste, May lily, May bells, Our Lady's tears, Ladder-to-heaven med flera.

Alltid när jag ser en liljekonvalj tänker jag på vår vän Å, som tillsammans med Peoria Jazzband sjöng "Lily of the valley" i Betlehemskyrkan i Göteborg för många år sedan. Framförandet som helhet och Å:s djupa basröst har jag gömt i mitt förråd av minnesvärda upplevelser.