Mo Yan
Att årets Nobelpris i litteratur tillfallit Mo Yan har väl inte undgått någon. För mig var han tidigare helt okänd och jag har följaktligen inte läst några av hans böcker. Svenska Akademiens val av Mo Yan har väckt blandade känslor, bland annat har de kritiserats för att de därigenom stöttar den kinesiska enpartistaten. Frågan om jäv har också dykt upp på grund av en av Akademiledamöternas vänskap med författaren. Mo Yan är enligt Kina landets första Nobelpristagare i litteratur - man räknar då inte Gao Xingjian, pristagare år 2000, som numera är fransk medborgare.
Ända sedan det första Nobelpriset utdelades 1901 har det stridits om priset. Kritiken har bl a bestått av att det ansetts att priset gått till fel författare, att nordiska författare varit överrepresenterade, att författarens verk legat för långt tillbaka i tiden ("pensionärspris"). 1974 fick Eyvind Johnson och Harry Martinsson dela på priset. Dessa författare var väl värda utmärkelsen men valet av dem var ändå olyckligt eftersom båda var medlemmar i Svenska Akademien, som utser pristagarna. Många anser att hånet och kritiken efter detta bidrog till Harry Martinssons sjukdom och självmord i februari 1978.
Till dags dato har 96 män och 12 kvinnor fått det eftertraktade priset. Dessa siffror berättigar utan tvivel kraven på Svenska Akademien att utse fler kvinnor framöver, liksom utomeuropéiska pristagare, då manliga européer hittills varit överrepresenterade.
För min del återstår nu läsning av åtminstone någon av Mo Yans böcker för att se om han är så okritisk som det påstås. Kanske kan man läsa mellan raderna? Vad jag förstått berättar MY ofta om människorna i sin hembygd och deras levnadsvillkor. En sanningsenlig beskrivning kan ju säga en hel del, faktiskt, trots att beskrivningen kommer från en man vars namn betyder "tala inte".
Många av uppgifterna i detta inlägg har jag hämtat från en artikel i Kvällsstunden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar