Nu har kylan dragit sig tillbaka för den här gången och därmed de vackra, soliga vinterdagarna som vi kunnat njuta av ett tag. För närvarande har vi några plusgrader och dimman ligger som en våt filt över markerna.
Vädret lockar inte precis till utomhusvistelse och hade det inte varit för älgen som varit framme i natt och kalasat på vår knäckepil, som äntligen artat sig både storleks- och formmässigt, hade vi inte gått utanför dörren. Att det var en älg såg vi på spåren och en brunstgrop som den lämnat efter sig. Annars när djur äter upp grönkål m m i vår trädgård brukar jag unna dem skrovmålet, men när det gäller knäckepilen svartnar det för ögonen på mig. Rustade med täckduk, snören, skyffel och fårull gick vi ut för att stoppa älgens framfart, ifall den skulle komma tillbaka. Vi har nu svept in trädet i täckduk, så att det ser ut som ett spöke, och fäst några tussar med fårull på grenarna. (Skall vara avskräckande när det gäller rådjur - hoppas att det är effektivt mot älgar också.) Med skyffeln skottade Stora O igen brunstgropen, så att den inte skall dra till sig skogens drottningar. Det blir spännande att se om älgen kommer tillbaka i natt och om täckduken sitter kvar på knäckepilen i morgon eller om den har blåst bort.
Lite frisk luft fick vi i oss den korta stund detta arbete tog. Därefter skyndade vi in i värmen igen. Eftersom det är söndag tycker vi att vi med gott samvete kan koppla av med korsordslösning (Stora O) och jag med läsning, när jag väl bestämt mig för vilken av dessa två julklappsböcker jag skall välja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar