J och Stora O
Vi har haft kärt besök i helgen som gått, då vårt äldsta barnbarn, J, gladde oss med sin närvaro. Det är en gudagåva att i lugn och ro hinna med att gå igenom vad som har hänt sedan vi talades vid senast och resonera om både det ena och det andra.
På lördagsförmiddagen gjorde vi en utflykt till Crea Diem Bokcafé i Od, där vi, trots att de egentligen inte öppnade förrän kl 13, blev insläppta redan kl 11. Innan vi fikade djupdök vi i deras stora utbud av böcker m m. Sedan serverades vi kaffe och en jättegod toscakaka, imponerande hög och med äpplen i, som jag skall försöka efterapa. Under tiden vi fikade funderade vi på om musikinstrumentet som fanns i den vackra glasverandan var en spinett eller ej. Man behöver ju sällan leva i ovisshet någon längre tid numera och via J:s smartphone fick vi snabbt en utförlig beskrivning av hur en spinett fungerar. Detta till trots var vi inte övertygade men fick senare veta att det istället var en taffel och att tafflar tillverkades under andra hälften av 1800-talet. Alltid lär man sig något nytt.
.jpg)
Stora O med taffeln i bakgrunden.
Åter i Eriksberg spelade vi TP efter middagen. Vi "flickor" hade till en början övertaget men Stora O kom sig på slutet - och vann, vilket förmodligen var tur. Nu gör jag ett tankeskutt - Det var säkert ovant för en storstadsbo som J med mörkret och den totala tystnaden här på landet, men förhoppningsvis skönt också som omväxling till Malmös ljus och brus.
På söndagsförmiddagen hann vi med en promenad innan A och M kom och hämtade J, som skulle praktisera på Kammarrätten i Göteborg den här veckan. Det var skönt att få frisk luft i näsan och röra lite på sig. Jag, som har börjat få känning av artros i ett knä, gladdes åt att jag inte kände av eländet när vi var ute och gick, fast det skulle jag inte ha gjort, för på kvällen satte värken in rejält och har hållit på sedan dess. Men glädjen över att ha haft besök av våra söner med familjer två helger i rad väger förstås upp det hela med råge. Så, nu får det vara slutgnällt för den här gången!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar