Igår besökte Stora O och jag vår äldste sons familj. De bor vid Mölndalsån i Norra Gårda och tog oss med på en promenad till nya Gårda Dämme, där Fattighusån möter Mölndalsån, som efter dämmet kallas Gullbergsån.
Nya Gårda Dämme med fiskränna till höger i bild.
Det tidigare dämmet i Gårda var allvarligt anfrätt av röta och har nyligen ersatts av nya Gårda Dämme som byggts på ungefär samma plats som det gamla. Dämmets huvudsakliga funktion är att reglera vattenståndet och genom dess placering ge nödvändigt skydd mot högt vattenstånd i områdena kring Mölndalsån/Gullbergsån/Fattighusån. Det finns mycket att säga om vattenflöden, vattenstånd, hur man kan reglera desamma m m men det ger jag mig inte in på. På det sätt dämmet har byggts, tröskelnivå och total luckbredd, har utförandet anpassats så att det ger så små strömnningsförluster som möjligt. Luckorna in till fiskrännan utnyttjas bara då det föreligger stor risk för översvämmning längs ån.
Området kring det nya dämmet har också rustats upp och på båda sidor var några trevliga bord och stolar utplacerade och en plats för plantering var påbörjad. När det blir lite varmare framöver kommer detta säkert att bli en uppskattad plats att slå sig ner på, en lugn oas mitt i det omkringliggande trafikbruset.
Fiskrännan är närmare 90 m lång och går från Gårda Dämme längs den norra muren på Fattighusån. Genom överfallet, som syns till höger i bilden, fylls fiskrännan på med vatten, vilket möjliggör fiskvandring även när dammluckorna är stängda. I Mölndalsån förekommer lax, öring, gädda, abborre, braxen och mört, främst i de nedre delarna av ån och även stensimpa, elritsa och den rödlistade ålen. För arter som lever i saltvatten men fortplantar sig i sötvatten utgör Mölndalsån en viktig vandringsväg till lekområdena längre upp i vattensystemet och mindre biflöden. I Gullbergsån finns vandrande lax och öring liksom ål, gädda, mört, abborre och ett antal vitfiskarter.
I Fattighusån finns ett bestånd av den mycket sällsynta knölnaten som är en liten ört som växer under vattenytan och har en smal och grenig stjälk. Den ser ut så här:
Knölnate
Fågelarter som har skådats vid dämmet och i åarna som leder dit är bland annat rörhöna, gräsand, storskrake, knipa och knölsvan.
Ja, det blev en hel del om dämmets konstruktion och om flora och fauna i dess närhet. Detta har jag läst mig till på nätet men när jag stod där igår och tittade längs Fattighusån mot Stampen och fick syn på det röda huset, som vi kallade för "Dispensären" när jag var liten, drog jag mig till minnes. Dit fick vi skolbarn åka för att röntga lungorna för att kontrollera att vi inte hade TBC och kanske också calmettevaccineras. (Det sista minns jag inte riktigt.)
"Dispensären"
1767 byggdes Fattighuset, som är klassat som fornminne. Fattighuset kom i början av 1900-talet att användas som vilohem för lungsjuka och 1928 flyttade Göteborgs Dispensär in och huset är därefter för de äldre göteborgarna mest känt som "Dispensären", ett av få bevarade exempel på den typ av stora hus som var vanliga innanför vallgraven på 1700-talet. Verksamheten fanns kvar i huset till 1976 och i samband med att Domkyrkoförsamlingen tog över huset ändrades namnet till nuvarande Mariagården.
Trots att det var plusgrader igår blåste det riktigt kallt, snudd på iskallt, och det var inte läge att försjunka ytterligare i tankar och minnen. På väg tillbaka, alldeles nära dämmet gick vi förbi ett konstverk i metall dekorerat med en massa streck och vi funderade på om strecken symboliserade något speciellt. Det gjorde de förmodligen. I alla fall syns strecken tydligare på kvällen när skulpturen är belyst.
Skulptur vid Johan Willins gata
Skönt att komma in i värmen efter den korta men i överkant uppfriskande promenaden.
Tack A, M och J för en trevlig dag.
Jaha, rännan är för fiskens skull alltså. Där ser man.
SvaraRaderaDet verkar så. Man kan kanske tänka sig forsränning också?
SvaraRadera