Min atletiske make har också i år klarat klättringen upp till loftet för att ta ner adventsljusstakar m m. För att slippa klättra upp ännu en gång togs tomtar och andra julprydnader ner samtidigt. Ljusstakarna är redan placerade i fönstren, där också julstjärnor är upphängda, men tänder dem gör vi förstås inte förrän till helgen, för någon ordning får det vara även här. Tomtarna bidar sin tid i klädkammaren.
På väg ner efter uträttat ärende.
Det är märkligt att det har blivit så viktigt att vara klar i god tid numera, men nu är det skönt att detta äventyr är avklarat för den här gången. Undrar just hur länge Stora O skall klara upp- och nedklättringen framöver. Själv har jag höjdskräck och blir svimfärdig när jag kommit halvvägs upp på stegen och kan inte vara till stor hjälp. Det enda jag bidrar med är att hålla i stegen, vilket mest är till förtret. Bra karl reder sig själv!
Hejsan på er båda. Tänker göra samma sak, sätta fram advents staken samt ljus som tillhör denna tiden. Nu på morgonen reser jag till Marilyn på L.I. för att fira Thanksgiving. Skriver mejl när jag kommer hem igen.
SvaraRaderaHappy Anniversary!
Hej Birgitta! Trevlig helg och hälsa Marilyn med familj. Kram
SvaraRaderaStilig karl du har! Det var ett bra beslut du fattade för över 50 år sedan - han står sig än idag!
SvaraRaderaJa, visst är han stilig. Jag klagar inte (för det mesta). Han duger gott åt mig.
SvaraRadera